BIR N 1104114717 — A— — UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 40:de Januari. Ivenne högtstående engelsmän, berrar Charles Granville och Tbomas Wyse, begge tillhörande engelska ministeren, hafva hit ankommit, såsom det förmodas, i uppdrag till Guizot af sorsonlig beskallenhet. Venstra sidans deputerade hafva nyligen haft en sammankomst, å hvilken en försoning såges hafva egt rum emellan Tbiers och )illaut, dock under förbebåll alt, i alseende på engelska allianser, hvar och en försvarar sin särshilta åsigt. Guizot skall bafva velat wi throntalet intycka några skarpa utfall emot de 3 absoluta makterna, för deras förfarande emot Krakau, men sedermera af konungen blifvit förmådd att betydligt mildra uttrycken. Bugeauds olydnad emot ministeren, i bånseende till alsiriska bufvudorternes förflyttande, bekrästar sig. penningekrisen hotar att bli långvarigare, än man i början våntade sig. Penningebristen blir allt kännbarare, och lånet i London har ej förmått återställa förtroendet. be stora pennvingekarlarne i Paris hafva sålt ett betydligt antal franska räntor, emedan de gora sig såkra på, att regeringen innan kort ser sig nödsakad att begära kamrarnes samtycke till upptagande af ett lån å 200 mill. Det har varit fråga om att sorminska förfallodagarne från 90 till 60, hvilket förslag fallit battre i smaken, än det att böja diskonten. Banken synes omöjligen kunna stå ut med de många kontanta utbetalningarne, utan den måste, och det snart poz, taga sin tillflykt till inskränkande åtgzärder. — Penningekrisen har, såsom bekant, sin orsak i den missväxt, som i fjol hemsökt Frankrike. Man har beräkvat, att 250 mill. gå till udandet för spanmåäl, hvartill dessutom kommer, att spanmålspriserna för närvarande äro 2800 högre, än vanliga år. Till England bar från Valparaiso ankommit den notisen, att drottning Pomare är sinnad att erkänna franska skyddsberrskapet samt att till den ändan underbandlingar blifvit inledda. ENGLAND. i London den 9:de Januari. (Öfver Holland.) Standard sormäler, at äfven de senaste notiserna från Irland blott innehålla skildringar af den fortfarande stigande nöden. Iunehafvarne af spanska statspapper hasva sedan längre tid en kommitt( för vardande af deras gemensamma angelägeuheter. benna kommitte har tillställt sitt ombud i Madrid ett memorial att öfverlemnas åt Cortes. Dylika memorialer väntades i Madrid äfven från Frankrike, Belgien och Nederländerna. Öloragas arrestering, som väcker en djup och allmän harm, har toranledt Times till en bältig pbilippik emot spanska regeringen. Times påstår att den, i förlitande pa Iransk hjelp, obetingadt kastat sig i armarne på reaktionen, såsom bevis hvarpå anfores utnämningen af markis Viluma till president i senaten. Times vill ur god källa hafva fött veta, alt det lyckats grefve Montmolin att i England samJa nog penningar för att utrusta en korps af 3000 man, som under fransk (?) sagga skall afskickas till spanska kusten. Hvad Kaffrarnes förödmjukande beträffar, så sörmåles från Cap under den 7:de Nov., att de fleste böfdingarne gilvit sig på nåd och onuf. Guvernören träffade nu anstalter att Ia de till kolonien hörande infödingar bosätta sig emellan keiskama-och kisklloden, för att der erhålla om si .sm:5 hafalkning. Tillika skulle eu stark