örsång för alla andra inteckningar. Dessutom ha sva polisens tjensteandar i ett af civil-guvernöen i Lissabon utsärdadt cirkulär blifvit ålagdt tt noga se efter, alt inga banknoter refyseras eller antagas under deras nominalvärde. kan man tänka sig gröfre ingrepp i eganderätten! NORRA AMERIKA. Det är ej så alldeles helt emellan Förenta Staterne och Preussen. Presidenten Polk har till konsul i Rhenpreussen utnämnt nordamerikanske medborgaren Charles Gräbe, men konungen af Preussen har förklarat sig endast skola erkänna en preussisk undersäte såsom konsul. Nu förklara de amerikanska bladen af alla partier, att Amerika till sina konsuler blott utnämna amerikanare, och om kungen i Preussen ej vill foga sig derefter, så skola alla preussiska konsuler i förenta staterna fråntagas deras bemyndiganden. Isynnerhet demokratiska pressen, Sör hvilken Konungens al Preussen i Europa oantastliga person ej bar mera att betyda en hvarje annan menniska som helst, lär begagnat ett ingenting mindre än ett artigt språk emot hans preussiska majeståt. Får se hvem som får ge vika, monarkien eller republiden? Verr-Crux den 2:dre December. Mexikanska regeringen söker på alla möjliga sätt att få ihop penningar, hvilket tyckes antyda art han ärnar fortsätta kriget. — Santa Anna stod med 23000 man i San Luis Potosi, general Taylor deremot med eudast 5000 man i sallillo. (Har Santa Anna redan återkommit från den förut omtalta expeditionen till bufvudstaden, eller har han ej söretagit någon sådan?. I Vera Cruz gick ett rykte att Santa Anna tvingat Taylor till ätersåg, och att denne, vid ett försök att öppna underhandlingar med Santa Anna, erhållit till svar, att något sådant ej kunde komma i fråga, så länge en enda amerikansk soldat befunne sig på mexikanska området.SÖDRA AMERIKA. Rio den 48 Nov. Den 15:de Nov. döptes med mycken stat kejsarens yngste som. Ceremonien sorhärligades genom hela den diplomatiska korpsens närvaro; blott Förenta Staternes gesandt fattades, enär han för tillfället låg i ett hältigt pennkrig med brasilianska ministoren. Striden bade, enligt hvad Londoner-bladen uppgilva, blifvit föranledd derigenom att en olsicer å amerikanska fregatten aColumbiaec, under försöket att med vald befria en matros ur vakten, sjelf blifvit gripen och inspärrad. Derester hade den amerikanske kommodoren, då man naturligtvis förvägrade honom hvarje upprättelse, drivit artigheten så längt, att han lät utbreda brasilianska flaggan framför fallrepstrappan, så att hvar och en, som gick om bord eller lemnade skeppet, mäste trampa på denna flagga. Fregatten underlät begripligtvis äfven att salutera vid dopsesten. Trätan var, vid notisernas afgång, i full fart. Oribes belägringskorps har ryckt en half mil närmare Montevideo. — — — INEeELLES NÄUHELYTEAE. om ——— ———— —T—T—— sp—— —L—— —— — p——