Bergs-kollegii und. berättelse oiri bergshandteringen året 1845. Ett kortare utdrag af denna för ett par veckor sedan asgisna berättelse bar af Dagj. Alle h. blifvit meddelad och lyder som följer: I afseende på Jernhandleringen, såsom den mest väsendtliga delen af svenska bergverksrörelsen, utvisar berättelsen, att ehuru under ifrågavarande år icke allenast tackjernstillverkningen, som ulgjort endast 502,059 skepp. varit 97,754 skepp. mindre, än den är 4844 åstadkomna, samt med 129,287 skepp: ailt tackjernsvigt, understigit medelproduktionen de 5 åren 1859—1845, utan ock tillverkningen af stångoch ämnesjern 368491 skepp. bergsvigt icke sullt upphunnit det under åren näst förut beräknade medelbelopp, så har likväl jern-exporten, som, enligt vag-räkenskaperna, om stångJern och jernmanusaktur sammanräknas, uppgått till 619,242 skepp. stap.-vigt, varit störro, än under något soregående år, ölverskjutande med 42,470 skepp. den under år 4844, samt med 85,704 medelutsorsela under de 5 åreu 1859—1845. Arets tackjernsproduk tion, så förminskad som nu nämndt är, bar vål icke motsvarat alla de derpå grundade behos; men då betydliga invenlarier funnits att tillgå från de förra ären, under hvilka tackjernsproduktionen uppgått till högre belopp, än som behoösligt varit för det då idkade smidet, har af 1845 års inskränkta blåsniugar icke någon brist på tackjern förorsakats, utan verkan endast varit den, att tillgång och efterfrågan af denna vara nu åter kommit till hvarandra i ett mera afpassadt forhallande, hvarigenom ock inträffat, att det. förut nog mycket nedsallna tackjernspriset kunnat, iill förmån för bergsmännen och bergslagerne höja sig; och som jemte den, i afseende på qvantiteten, fördelaktiga jern-utsörseln, exportprisen å stängjern och manusaktur älven varit i stigande, samt de vid slutet at året uppslegrade spanmålsprisen egentligen kunnat ega iaflytande på sorhallandenne under ett soljande är, så kan denna del af bergverksrörelsen under år 41845 anses hafva sorigått under i allmänhet gynnsamma omständigheter, Hvad den tekniska delen af bergshandteringen vidkommer, hafva väl icke några så egentligen nya uppfinningar under året blilvit gjorda; men bemödanden dock icke saknats att sorbätira de redan kända; och må i detta afseende. nämnas: att varm bläster vid tackjernsbläsningarue med mera varsamhet nu mera begagnas, hvarigenom ock klagan öfver så kalladt varmblägt lackjerns mindre anvandbarhet för smidet blifvit i det närmaste undanrojd: att gasrostugaar vid flera masugnar finnas inrättade, samt. att lancashiresmidet, i förening med väll ugnar, upphetsade med gas, som erhålles vid sorbränning af kol och ved, vid många bruk börjat; antagas, för vinnande af mera bomogent och välartadt stångjern. I öfrigt är för ifrågavarande år onmärkningsvärdt, att nägra arbeten, hvilka blifvit anställda på silverhalliga blyglanser och hittills visat sig lönande, framkallat en sådan ilver, att dem å andra ställen uppsöka, alt icke mindre än 796 mutsedlar å gamla eller. nya silfvermalths-anledningar blifvit under året uttagne. Det är dock under sådane . omständigbeter att befara, det den behållna inkomst, som af ett eller annat lyekadt företag kunnat erhållas , icke motsvarar de förluster, hvilka på andra stållen uppstått, särdeles som, det inträffat, att sillvermalms-fyndigbeter, vid första utseendet lofvande, men ännn icke till: mäktighet och fortgående på djupet kända, blifvit indelade uti lotter och sålde till priser, som funnits alltför hoga, sedan närmare kännedom vunnits om upptäcktens beskafsenhet. Varande det i allmärhet svårt, att på sorhand och innan något mera tortsall arbete förnått kunna bedöma värdet af en unosunnen hfu