Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1847, sida 1

MSN MO MR MM EVA kantskap uppkomma med ullandets, icke blott Iysklands, utan äfven Englands, Frankrikes och Italiens litteratur. Ett vidsträckt utrymme att verka skulle då äfven för professorerne öppnas genom utgifvande al skrifter. Mängden al deras åhörare skulle älven köpa deras tryckta arbeten, och den lilvade och utvidgade bokhandeln skulle jemväl utrikes sprida och bekantgöra den svenska vetenskapliga litteraturen. Universitetslärarens bestämmelse är icke inskränkt till det muntliga föredraget; den lärde måste numera såsom författare tala till ett helt folk och till hela den civiliserade verlden; han bör genom böcker, journaler och tidningar meddela sina iusigter och hos allmänheten häfda vetenskapens rätt. De förenade medicinska fakulteterna skulle vinna ofantligt, då de införlifvades med det re dan i bufvudstaden befintliga medicinska läroverket, som är försedt med lärostolar i alla läkare-vetenskapens brancher, som eger utmärkt bibliothek, laboratorium, stora och förträffligt ordnade samlingar, och som framför allt står i samband med Stockholms större sjukhus-inrättningar, der hvar och en blilvande läkare i alla händelser mäste söka den kliniska handledningen. De förenade juridiska fakulteterna skulle ställas i förbindelse med de der befintliga råttegångsverken och sålunda, jemte en grundlig iheoretisk underbyggnad, kunna lemna tillsälle till en god praktisk handledning, som är så nodvändig för att klara begreppen och alstra cn säker och sjelsständig observationsförmåga. Alt en centralisation af den theolosiska vetenskapligheten ålven bör bära goda frukter, är lätt alt anse. Den skulle befråmja den kraftiva utvecklingen af en svensk-proiestantisk ther ologisk theologi, som icke helt och hållet peherrskades af Tyska inslytanden; theologerne skulle väl i allmänhet blifva mera toleranta och mindre fiendtligt sinnade mot tiden och dess sträfvanden, och förbållandet mellan kyrka och stat skulle måhända till följe af dessa omständigheter snart ordna sig på ett bältre sält, än det, som nu åstadkommits genom protestantismens ofullståndiga seger i Tyskland. — Äfven på de öfriga vetenskaperna skulle universileternas förening i hufvudstaden utöfva ett märkligt inflytande. Mathematici och kemister skulle der ega bättre tillfälle till utbildning än på något annat ställe; språk-studierna skulle fi mera lif och understödjas genom ökad möjlighet att erhålla förträffliga arbeten och, i synnerhet hvad de Iefvande språken beträffar, större och lättare tillgång på god handledning. llistorici skulle vinna mycket, oändligt mycket genom tillträdet till arkiverna, nalurbistorici genom begagnande af Vetenskapsakademiernas samlingar o. 5s, V. I Stockholm finnas flera specialinstituter, som med fördel kunde förenas eller sättas i förbindelse med universitetet. Hvar och en skulle, innan han uteslutande egnade sig åt krigsvelenskapen, de fria konsterna, ingeniörsoch vsorst-väsendet m. m., först vid universitetet hafva genomgått eo humanistisk kurs. Valet af lelnadsbana skulle då oftare komma att bero af lust och verklig sallenhet, än som nu är händelsen. Universitetet skulle genom att omfatta och ega inflytande på alla inrättningar för särskilda kunskapsgrenar, åstadkomma en nära ber roring mellan de mest olikartade lärdomsidkare och sålunda i väsendtlig mån förebygga ensidigheten. På detta sått och genom att i sammanhang härmed ordna hela det lägre undervisningsverket skulle i st. f. det lärda machineriet, framdrifvet af befordringslagarne, uppstå en frisk och lesvande organism, ett stort och verkligt universitet, bvars like icke norden skulle kunna uppvisa. Och universitetet skulle blifva svenskt. Det skulle icke stå utom nadionen, utan i dess medelpunkt, och gå i spetsen för hela dess kunturutveckling. En svensk eller nordisk ve