Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1847, sida 1

Ett Svenskt National-Universitet. Frågan om anläggande af ett för hela landet gemensamt universitet i hufvudstaden har, såsom bekant är, ofta varit å bane och säkerligen orsakat de akademiska fäderna mera än en sömnlos natt. Student-bladet har sednast upptagit ämnet uti nedanstående uppsats, hvilken, såsom läsaren torde finna, innehäller så tänkvärda saker, att den väl förtjenar att reproduceras. Upsalas och Lunds universiteter borde, såsom man redan förut antydt, förenade förflyttas till Stockholm. Universitetet i Lund anlades, för att alleda de nyforvärtfvade södra landskaperna från det Danska läroverket och interesset, och såsom ett sortplantningsmedel och bälverk för det svenska spraket i soder. Finnes det någon enda, som tror, att det i denna egenskap ännu är behölligt? Lund har ju tvertom på sednare tider i icke ringa grad bidragit till väckande och lifvande af den Skandinaviska iden och till ett närmande mellan brödrasolken. Att Lunds universitet likväl, i egenskap af föreningslänk med kontinenten och den europeiska ve. tenskapligheten, skulle vara behosligt, torde så mycket mera vara tvifvel underkastadt, som landets hufvudstad, genom lättare kommunkationeroch mangsaldig beroriag med utlandet, i sjelfva verket synes ligga detta närmare, än hvilken annan ort som helst i riket. Forösrigt ser man, att rätt mycket tyskeri kunnat hitta vägen ända till Upsala, utan att Lund visat sig såsom förmedlande eller gjort någon nytta såsom quarantånsort. Man soregilver, alt genom de bäda universiteteruas forening den nyttiga täflan mellan dem skulle försvinna; en sådan täflan har dock aldrig existerat, men väl en ständig alundsjuka och rivalitet, som haft ett högst skadligt inflytande på de båda universiteterna och gjort all enig samverkan omöjlig. Då Lunds universitet år beläget på den sydligasie kanten al Sverige, skulle visserligen dess förflyttning till bufvudstaden synas medföra olägenbeter för den bildningssökande ungdomen i Sveriges allrasydligaste landskaper; men de flesta af dessa olägenheter bortga, når man hesinnar, att kommunikationslinierna till bufvudstaden med hvarje dag ökas, och att det icke gilves någon punkt, dit man från alla delar af riket med samma lätthet kan färdas. De Norrlänningar, somun studera i Upsala bafva i allmänhet vida langre och besvärligare väg dit, än skåningen skulle håfva till Stockhoim. Universiteternas förening skulle utom andra fördelar medlora flera ekonomiska. Flera prolessioner skulle kunna indragas och andra, som nu vid båda universiteten fattas, i deras ställe inrattas. Ådmiuistrationen kunde förenklas och sorvaltningskostnaden blesve blott en. be sonder, som, uu spliltrade på tvenne håll, icke sorsla till de nödvändigaste bebofven, skutle förenade blifva tillräckliga. Bibliotheken skulle förenas och det årliga inköpet af böcker blifva större och ändamalsenligare. Museer, mineralkabinetter o. d., som nu finnas vid de bada universiteterna) skulle sorenas med de i Siockholm befintliga samlinsarne. hvilka, jemte det blifvande nationalmustum, i bufvudsaklig mån skulle bidraga äfven till den studerande ungdomens bildning. Antalet af lärjungar skulle fördubblas och då dessutom i hufvudstaden en stor mängd andra åhörare, af kunskapsinteresse, dilletantism o. s. v. skulle besöka prolessorernes soreläsningar, så skulle dessa naturligtvis mera komma att betraktas såsom en bulvudsak, och det lärda yrket i allmänhet skötas med lilligare och mera odeladt interesse. Då bufvudstaden blefve medelpunkten för hela det litterära litvet inom landet, skulle bokhandela der uppblomstra och en större be) Större delen af de studerande, för hvilkas skull de väl egentligen äro inrättade. känner nu icke ens att de existera och blott en ibland TR a a Or Vt q ( y