och misstag. Och hyarföre allt detta? Är det behöfligt för statens säkerhet, för Regentens ära, för folkets lugn? — Nej; litom oss så gerna lörst som sist erkänna orsaken — den är, all de maktegande anse det nodist, för att qvåfva allmän-andans hog att följa de olsentlisa ärenderna, samt för ait gifva sig sjelfve hedern utaf en och annan förbättring, som de tvingats till, under det att man hoppas sedan kunna kasta skulden för de fel, som verkställigheten allena vallat, på den allmänna opinionen, den bestatande eller ooskande nationalrepresenlationen och de enskilte, som först stått fram för iden. På detta sätt släpade en del af gamla systemels odugliga ministrar sig fram i makten, till pensionerna eller sinekurerna; på det såttet synes det nyas äfven vilja ujuta, i stället för att tänka, arbeta och ansvara för sin maktutofning. Ingen verkligen sor salsman, ingen ådel och verksam minister skyr ossentligheten, under årendernas bereduöing. Han vet, att ban aldrig kan lyckligare utföra reformerna, än då ban genom det allmänna omdömets ständigt verksamma biträde kan förvissa sig alt se sitt arbete hvllaut af det allmänna tänkesättet. Englands Peel erhånde öppet Cobdens rastlosa verksamhet, sason! sitt stöd. Vär, eller rättare Allehandas aPecta, hvad gör han? — Men, de må nu handla huru som heldst, dessa våra så kallade ministrar, om hvilka man kan såga, att en bhvar år un ministre malgre lui. For en frisinnad tiduvingspress är och blilver det imellertid sultigt, alt soka försvara ett myslisikationssystem, som är synbarligen skadligt för det allmanna och i öppen strid med vära grundlagars anda. r AAAAnnnnnnnnittttttttt