Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1847, sida 2

INSÄNDD T. TIN Götneborgs Damer? Under förflutna arctlyckliggjordes de från detla samhålle i Upsala studerande ynglingarne med en fana från härvarande damer: en gålva, lika hedrande för gifvarinnorna som smickrande for dess emottagare. Inom våär egen stad hafva vi en ynglingatrupp, som egnat sig ät andra bedrisiter, än de, som. utföras under vetandets hjeltar, som vill skörda andra lagrar än de, som växa på vetenskapernas fält: jag me. nar srivillise Brand-korpsen, som har en lika så svar fiende att bekämpa, som okunnighelen, lördomarne, mörkret, nemligen det farligaste af alla elementer, som, när det kommer till utbrott, bårjande far fram utan skoning öfver den rike och sattige. ka heders-sana, icke att bruka medan striden pågår, utan efter vunnen seger samt vid ett och annat bögtidligare tillsälle; hvad skulle för korpsen vara mera passande, och ännu mer, bvad skulle för den vara mera smickrande, om Gotheborgs ärade damer ville gå i förfaltniog om dess förfärdigande! Visserligen kan det förmodas att korpsen med Dagon upposlring sjelf skulle kunnas bekosta sig en sådan, men icke skulle dess värde blifva så stort eller dei interesse, hvarmed den följdes, blilva så kört, som om den komme från de skonas hander, belst yuglingahjertat i alla tider brunnit af åtrå alt icke blott vinna utan åsven gora sig förijent af de skönas ynuesi. Man bar sramkastal detta förslag, utan anspråk all se det realiseradt; men man bar gjort sig det hopp, alt icke hafva vändt sig alldeles sorsåfves till detta samhällets älskvärda medlemmar. Sa mycket kan man dock säga, att friv. brand-korpsen gjort sig förtjent af en slik uppmuniran, och såkerligen skall dess nit an mera Ssporras, dess mod än mera okas, då den kommer ott tiga till stiden under de skönas baner. äns ANG AACGAAA A —-—