RCUY af Stockholms-Tidningarne, Postoch Inrikes-tidningars redogorelse lör Svenska akademiens bögtidsdag? är mycket lullständig. — Bref trån landsorten fortfara, och i det sjunde uppdukas utur en fransk veckoskrift, la Semaine en bel anrättning emot den allmänna valprincipen. ben behante Yandtbon, som författar dessa bref, gör sig likvål detvid icke samvete olver att vanställa franska berättelserna så, alt i stället för att man i Frankrike asystat endast att gilva valrätt och valbarhet åt vissa klasser, som nu icke, utan att tillika ega andra qvaliteter, kunna blifkva valde eller välja, påstår ban, att man der vill införa hlassral: en uppenbar osanning, men som passar väl för Posttidniogens systemal. U ur en finsk tidniog reproduceras en uppsats om Pbilologlöreningen i Jena, hvilken boll sin sammanbomst detta ar, de sista dagarna al September och första af October månad. ben bär icke godt vitline om dylika sammantrådens nylla sor vetenskapen. Författaren, magister H. Rellgren fran Helsingfors, säger: Den personliga bekantskapen och den deraf härslytande humaniIcten i tal och sluilt är den förnämsta srukUen. Med utbytet al idcer och väckande af nya är icse heller mycket bestäldt, ty dels upptages tiden af allmänna nöjen, hvilka ej lemna mycken tid for enskilda samtal osrig, dels hindras detta al det föga sorttoliga förhållandet mellan lärare och lärjungar. Aftonbladet har lemnat plats för ett i pietistisk anda sorsattadt svar af en kristendomsbroder om kathedralskolan i Upsala. Forl. säger ibland annat, efter att halva sokt försvara denna skola mot en nyligen i Aftonbladet derom insord artikel: Så skall Upsala skola, vi hoppas och bedje det, vara och städse lorblifva en fast och säker stodjepelare inom såderneslandet for den sanna kristendomen och oförfalskade Augsburgska bekännelsen, älven om äden, hvilket jorsynen dock matte nadigt afvända, ännu någon tid skulle ansaktas af otrons och morkrets makter. I en korrespondens-artikel från Christiania fioner man horjan till den utlofvade granskningen af prosessor Palmblads skrilt om Norrige.— Åstonbladet har i sin revv al tidningarne på Julafton gifvit åt Dagligt Allehanda en ganska betydelselull julklapp. Ånun betydelsefullare torde likvål blilva den nyärsgasva, som allmanheten ger Aliehanda. Ur Malmo Allehanda reproducerar Aftonbladet ett bidrag till Tull-lagstiltningens historla, som adagalägger en del af de lidanden och sorluster, som vara orimliga tullordniugs-stadganden medfora för allmänna rörelsen. Dagligt Allehanda har lemnat rum för en insänd uppsals, som åsyhar att visa anomalien derat, att ett kammarrättsrad sorordnas till extra ledamot i sangstyrelsen under det aut en underordnad tjensteman i kammarrätten förvägras all få med sitt embete förena ett annat. Allehanda ser deri ew bevis på osormligheten, att, under det den tillförordvade Regeringen har styrelsen, annan föredragande förordnas än den, som eljest har soredragningen inför konungen. En insändare i Aftonbladet har försökt att rättfärdiga begge åtgärderna, eburu vi icke kunnat derat blitva öfvertygade, att ju dubbeltjenster åro elt missbruk. Ållehanda bar lemnat en berättelse om huru det går till ebakon kulisserna i Götha Ilofratta, der presidenten och vicepresidenten, med sina röster emot ena hälsten af Hofrätten tillsatte den sorres måg och den sednates son till adjungerade ledamöter, oaktadt de begge voro evira ordinarier samt sökande bland Hofrättens ordi