Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1846, sida 1

rägor samt betraktelser öfver huru de såmmäannänga med den stora strid, som pågår inom Ruropa mellan klassvälde och folkets anspråk på rättstillständ och human jemlikhet. Artikeln ir i vart tycke en af de läsvärdaste ibland bretven till landsorten, och bar äfven, såsom det synes, framkallat verkliga ansträngningar å den konservativa organens, Posttidningens sida. — Slutligen söker äfven Aftonbladet visa, att de tidningar, som beskyllt det för inkonsequens, sjelfve förut beträdt de åsigter, det i bretyven framställt; samt att skälen till att de just nu finna Aftonbladets försök att göra dem gållande olämpligt, äro tewligen obegripliga. UInderrättelsen från Gefle om den der sig bildaude förening för den fria handeln, meddelas med god sornoppning, att dylika associationer kunde verka välgörande på saken; och derjemte yttras den önskan, att man icke watte rista sina bemödanden uteslutande på manusakiur-sabrikanter, utan äfven på konsumenters billiga fordringar att få räämnen till så godt kop som möjligt. Aftonbladet bar under rubrik Neutralitetens förklaring? Åc, sistl. Måndag upptagit Postiidningens ofvannämnde Lordags-artikel i änledning af representations-kommingens återbörjade verksamhet. Det antager, liksom vi, att den bar etl slags balfofficiel natur. Att dermed menas blott en hallministeriel, och icke en balfkammarillisk natur, hoppas vi ännu; åtmiastone hafva vi uti enskilta bref från hufvudstaden hört uttryckas den temligen säkra sorhoppning, att Konungen skall vara benägen för att bilda den ena kammaren genom samfalda val, och alt blott ifrågasatts, buruvida den andra skulle få en annan grundval, t. ex. u.nämning till en del af Regeriugen, o. Se V. Vi kunna ej dolja vår tro, att en sådan halfhet vid ombildningen af vår representation tjenar till intet, utan blott kommer att fortfarande halla sakerna i ett otillsredsstållande skick; men imellertid synas berånelserna vitina, att det officiella bladet och det parti, det representerar, skulle vilja göra större wotstand till de allmänna valen, än sjelfva Konungamakten. En insändare har ifrågasatt, om ej Sverige uskulle behöfva en ljerde station för lilla flottan, och soreslär Westervik. Saken är säkert förtjent af uppmärksamhet. kiu insänd uppsats: om den förestående representations-förandringen åsyltar att förorda en sådan jemknings-atgard, som vär aflidne, aktade och nitiske representant i Bonde-ständet, Anders Danielsson redan är 1854 soreslog, nemligen, att blott införa en på samfälta val grundad val-lag, samt läta valmannen valja de fyra stånden. Aftonbladet anmärker, såsom oss synes, ganska rigtigt, att detta såsom en öfvergangsform väl då kunde vara att tänka på; men att opinionen sedan hunnit så pass framåt, alt det icke numera kan lillsridstalla densamma. For öfrigt rättas nägra misstag uli insändarens framställningar, hvilka åsyfta, att visa, nuru Borgarständet skulle efter 1840 ärs representationssorslag qvarstå i en särskild klassform, då ej några andra stånd så qvarstode. Han har nemligen antagit, att Borgare utgjorde pluralitet vid alla städers val; men så lärer det ej vara. Att valen för städer hållas för sig och för landet särskildt, är blott föranledt af besolkningssorhällandena, och grundar sig på behofvet af särskilta val-kretsar, ej på olika hlassnajur. I ett par ord om det Sesströmska lalet, som finnes recenseradt i bagl. Allehanda, gör Aftonbladet en del ganska sunda reflexioner öfver delta tals förvillande beskaffenhet, ty hvad Herr S. ganska rigtigt anfört emot det i nyare, tider hos oss införda uppsostringsoch undervisningsvåsendet, angår verkligen icke de nyaste bemödandena i denna del, hvilka just halt till mål att ashjelpa de ännu bibehållna läroverkens brister. Icke utan skäl anmärkes också, att onmhängarna af dat Samla förhålla sig I tvister