Larsson i de grusligaste plägor dagen derpå asled. — Under den svåra snöpyran, som inträlsade i går åtta dagar sedan, har en stattorpare, Per Jansson frän Långemåssen under härtorp, vid gåendet till sitt hem omkommit och antrålsades först Söndagen derpå. En annan mansperson, hvilkens namn endast uppgifvits vara Jonas från Jung, som var i den forres sällskap, har sedermera saknats, och anses äfven halva omkommit. De lära icke hafva varit så alldeles nyktra. Den igensunne döde bade bos sig en bränvinsbutelj. (M. WW.) Upsala den 2:dra Dec. Den al studeatsöreningen i Söndags å Gillet gifna sorgefest till Tegnrs minne var utmärkt val arrangerad och af särdeles högtidlig effekt. —I salens öfra ånda syntes den odödlige skaldens lagerkransade byst, uppställd under en med sestoner af lager och cypress prydd tempeldekoration, — Festen öppnades med en simsoni af hraus, utförd af en talrik orkester, hvarefter af sångföreningen uppstämdes: Viken tidens flyktisa minuen. — Ur Mag. Doe. C. W. Svedelius uppträdde nu å den svartklädda talarestolen och höll det egentliga sorgetalet, deruti på ett lyckligt sätt inflätande åtsbilllgt ur den store skaldens skönaste poemer. Nag. doc. Pettersson föredrog sednare ett längre, särdeles vackert poöm, som väckte liflig sensation, och som vi hoppas snart få se publiceradt. Mellan de båda talen sjongos tvenne sånger ur Frithiofs saga, neml. Gullmanig fäle (efter Crusselska melodien arrangerad för fyra stämmor, och exequerad i chör) samt vexelsången Björn jag är ledsen vid sjo och våg, vid Piano-ackompagnemang, och till slut (likaledes i ehör) Beimskringlas panna? — Nu han svåsvade kriog, och -Sitter i högen.? — Bland de till sesten inbjudne och dervid ionebafvande främsta platsen, voro, jemte den aflidnes måg, prof. Böttiger, de härv. fem af de Åderton i Svenska Akademien, Err af Wingård, Grubbe, Valerius, Fahlerantz och Atterbom. För öfrigt voro till festen inbjudne medlemmarne af den högre Akademistaten med deras fruntimmer jemte stadens förnämste notabiliteter, hvilka alla, äfvensom Studentföreningens egna samtliga medlemmar, voro för iillsället sorghlädda. (U. C.) 2— Fö