UL VE va SS 2 —— na, vetat att göra sin egen vilja gällande, är att döma af de förbållanden. som efteråt rådde emellan henne och statsförvaltningen, mycket att betvisla. Utan tvifvel har drottningen i följd at sin obegränsade tillgifvenhet för sin gemål inrymt honom ett politiskt inflytande, för hvilket hon redan mera än en gång komprometterat sitt namn och sin krona. Det ville ej lyckas konung Ferdinand, att besegra den motvilja, med hvilken Portugiserne emottogo honom allt ifrån början , i skarp motsats till den popularitet; som hertigen af Leuchtenberg åtnjöt. Han uppfattade och betjenade sig af sin ställning på ett helt annat sätt, ån sin kusin, prins Albert, vis-a-vis drottniug Victoria. Dom Ferdinand uppträdde från början med anspråk på en väsentlig andel i statsgöromålen och gjorde ingen bemlighet deraf, att hans äsigter och grundsatser ipolitiken voro fullkomligt fientlige mot folkfribet och konstitutionelta sriheter, till och med så moderata, som de voro bestämda i Dom Petros carta. Ått åler göra buset Braganza absolut, var den foresats, med hvilken han beträdde Portugals jord. Men Dom Ferdinands förståndskrafter voro af ett blott underordnadt slag, med sin sortrogne och rådgilvare Dietz bildad i en skola vid Donau, förmådde han ej utsträcka sin verkningskrets utöfver drottningens politik. Begge kunde ej förhindraSeptember-revolutionen, de måste låta sig behaga en ny, inskränkande författning, och ehuru kabalerne dersore ej upphörde, så spunnos de blott tätare in uti denna dunkla kamarilla, som från tribunen och i den fria pressen så ofta framdrogs i dagsljuset. Drottningen, svag och undergilven sin gemåls vilja, lät gå och erbjöd sin civillista till rikliga bestickningar, som i ett land, såsom Portugal, på de fleste utosvade sin alsedda verkan. Men med all sin nedrighet och korruption skulle kamarillen ändå ej kommit ur fläcken, om det ej lyckats henne, att draga på sin sida, en för snille, energi och kunskaper utmärkt man. Denne man var br Costa Cabral, en lid en radikal partigångare, en inbiten septembrist, hvars äregirighet dock den dåvarande styrelsen ej kunde eller ville tillfredsställa. Genom honom utfördes den statskupp, som störtade septembristerne och äterställde den gamla Carta da lei, och Costa Cabral, själen i det nya I — —v— sh—— —— kabinettet, fortgick med stora steg på reaktionens bana. På så sätt uppbragte han emot sig hela Chartistpartiet och gjorde det tillika med alla andra partier, tillochmed Miguelisterne inbegripna, till sina gemensamma fiender. Det är bekant huru ändtligen reaktionen störtades och en ny ministere under hertigen af Palmella kom till stånd. Men mindre bekant torde det vara, att Dom Ferdinand och kamarillan fortsatte förbindelsen med de slyktade bröderne Cabral och genom dem och herr Renduffe, gesandt i Madrid, bearbetade den till Lissabon till inträde i ministeren kallade markis Saldanha, så att han plötsligen gjorde halt i Bräössel och stannade der, tills allt var förberedt vid Tajo, for att sätta katastrolen af den 7:de October såsom en skamfläck på den tappre marskalkens namn. Ty Saldanba var ingenting annat, än den vid träden dragna marionettdockan, hans politiska karakter har vexlat om efter nästan alla de olika system, som herrskat i Portugal, och hans enda förtjenst är den att vara en rask knekt. Costa Cabral lig och lurade vid spanska gränsen; han skulle återfå statsrodret, under hans auspicier skulle absolulismen proklameras. Men den rålven har ej kommit, emedan han såg, hvilken vänning sakerna togo, och att insatsen vid spelet torde bli frihet och lif. Det är dersöre löjligt, att man vill inbilla folk, att man gifvit honom kontraordres och att man af farhåga för hans säkerhet sorbjudit hans återkomst till Lissabon. Man kan dock se att kamarillan varit i saknad afhans råd, ty hvad den gjort bevisar, att oförstånd och öfvermod förbundit sig med hvarandra till dess förderf. -. — 22 — . 7272 ag