FRANKRIKE. Paris den 40 Nov. Det lär ej vara så sårdeses helt emellan Ludvig Philip och hans äldste svärson, Belgiernes konung Leopold. Det är ej att undra olver om denne med glädje lånat sig ät det hoppet alt se en Koburg, en nära ansorvandt, sormafd med drottning Isabella eller hennes syster. Den utgang, saken ou fatt, kan saledes ej halva annat än sorstämdt hans belgiska majestät. Man vill älven se ett tydligt bevis på denna forstämning derutinnan, att konung Leopold lemnat Patis, utan att afvakta det nygifta paret Montpensiers ankomst, sorebärande såsom ursäkt belgiska kamrarnes nåra sörestående öppnande. Det säges dock att hav före sin asresa lemnat ett bref till bertigen at Montpensier och lolvat ait suart aflagga ew nytt besok i Tuillerierna. Gresve Pontois, Frankrikes sändebud i London, bar blifvit upphöjd till päår. Afven hafva flera flörflyuningar egt rum vid Frankrikes öfrige utländska beskickningar. BELGIEN. Brissel den 40 Nov. Uti den Alliance kallade liberala loreningen bar utbrustit en strid emellan de gamle och unge liberale (tvenne af de begge partierne sjellve begagnade benämningar). Den slutliga följden af denna strid har nu blifvit en fullkomlig sondring. Å sammankomsten den 28 halva de unge ofverröstar de gamle och sorkastat den af de sednare soreslagna modifikationen af föreningens stadgar. De gamle sorebrädde de unge att genom svekfulla medel bafva beredt sig segren, hvarester ordstriden blef så skarp, att nagon bilaggning icke vidare var möjlig. Brässels 7 representanter, som voro upphossmån till sorslaget om stadgarnes modifikation, utgingo soljande dagen ur soreningen, och stiftade en ny uuder nama af ede liberales association i Brössel.? Denna hade sin första sammankomst den 9:de dennes, dagen före kamrarnes oppnande. Ordforanden, br Verhagen, öppnade sorsamlingen med ett tal, uti hvilket han redygjorde lör de redan kända orsakerna till sondringen inom det liberala partiet samt sorkunnade den nya associationens ändamål utgöra utvecklingen al den borgliga och politiska friheten inom sörsafttlningeus grånsor och enligt de af den sörsta hongressen uttalade principerna. På hr Verhagens andragande nedsattes derefter ett utskott sor de forberedande arbetena och antogs ett församlingen förelagdt provisoriskt reglemente. Mera än 200 individer bafva redan slutit sig till associationen. Fär nu se hvad de unga göra! ENGLAND. London den 44 Nov. Morning Chronicle, som går och gäller för lord Palmerstons organ, anmärker rörande Englands politik emot Frankrike, att det aldrig gass nagon tid, då England hade så stora orsaker, som nu, att medgilva det dåraktiga deruti att, i hopp om fredens bibehållande, uppossra sina välgrundade rättigheter. Uvarje obehörig koncession; beter det vidare, stegrar vära grannars anspäk. Den lection, vi erhållit, är amper, men den kan vara helsosam. Times påstår att lord Brougham låtit leja sig af Ludvig Puilip att i öfverbuset försvara bans blott på tillfredsställandet af dynastiska och penningeinteressen riglade politik i spanska formålningsfrågan. Rörande de redan omnämnde stora befordringarne, så bekräftar det sig att generalerne markisen af Anglesey, Sir George Nugent ocn Sir Thomas Grosvenor blifvit utnåmnde till sallmarskalkar. Till generaler halva utnämnts 43 general-löjtnavter , hvaribland Siv Peregrine Maitland, guvernör å Cap, Sir Colin Halkett och Sir Fredrik Adam. Bland de till general-löjtnanter befordrade 44 geueral-majorer må märkas Sir Charles Napier, guvernör i Sind, hans bror Sir George Napier, f. d. guvernör å Gap, och lord Saltoun, den andre i befälet under chinesiska kriget. 408 öfverstar hafva befordrats till