Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1846, sida 2

Enligt Brigthon Gazette ärnar lord Wellington att koncentrera de i England stationerade trupper i Woolwich, hirminghavn och Newhaven, emodan desamma sran desse punkter medelst jernvägarne på det skyndsammaste kunna transporteras till alla delar af konungariket. l Liverpool har bildat sig en förening för åvägabringande af en nedsättning af the-tullarne. Det har nyligen bildat sig ett sällskap för idkandet al valfiskoch skälfångst i norra polarhafvet. Det sällskap, som Great Britain tillhör, skall erhållit öfver 400 förslag till fartygets altagande, utan att dock ha bestämdt sig för något enda. Ed på dess eget föranstaltande af ingeniorkapten Shrapnel afgifvet utlåtande gör det imellertid sannolikt, att det torde lyckas att medelst anbringandet af ett slags rustverk under akterdelen af skeppet såväl företaga de nödiga reparationerna på detsamma, som äfven göra det flott. Den 9:de dennes kommer en stor mängd befordringar att ega rum inom armåeen. Blaud andra skola, såsom det beter, markisen af Anglesey och generalerne Nugent och Grosvenör utnämnas till fältmarskalker. DANMARK. Den i Paris utkommande engelska tidningen Galignanis Messinger anför brittiska köpmännens i Canton beskärmelser derofver, att regeringen icke förskaffor dem samma raättighet att handla på Japan såsom Holländarne, och anmärker, att tillockmed Danskarne bemöda sig, alt tillegna sig en dylik rättighet. Detta upptages af Fadrelandel, som dervid gör sig den frågan, huruvida ej mojligtvis örlogskorvetten Galathea blifvit shickad ditut på ett försök i den vägen. b:r Giälich, medlem af Schlesvigska ständerförsamlingen, har i densamma föreslagit ändring af det hitintillsvarande regeringssystemet enligt den aflmånna moralens och rättvisans sordringar, åfvensom entledigande af konungens rädgifvare. Motionen blet väl sorkastad med 29 röster emot 12, men under debatten upphof sig ej en enda röst till regeringens forsvar. Andan uti Gälichs motion vann allmänt bifall, men gensågelserna hade afseende på formen och den omstandigheten att grefve Moltke, såsom frånvarande (i Gälichs motivering af andragandet), drogs till specielt ansvar och all skulden hopades på haus bulvud. Stånderna halva imellertid med en sådan häftighet uppträdt emot regeringen, att denna ej gerna kan annat än antingen upplösa den motspänstiga kammaren eller ändra system. Ea dylik ändring i regeringssystemes, ehuru rättvis och billig i afseenda på Holstein, vore dock hvad Scbleswig beträffar, en svag och olorlåtlig eftergift sor lyskeriet.