Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1846, sida 2

14 AR RE — Undersökning om förhållandet kommer nu tt anställas vid kämners-rålten härstädes. (O. C.) a —— GÖTHEBORG. Den i Köpenhamn utkommande tidningen FeIrelandev meddelar i ett af sina sednare nummer, efter Juridisk Ugeskrift, en af Köpenbamns sjörätt afsagd dom i ett mål! mellan grosshandlaren E. Z. Svitzer å den ena och mäklaren E. Ilvidt a privata assuradörers vågnar å andra sidan, hvilken rättegång i flere hånseenden torde vara af interesse äfven för svenska redare och sjöfarande. — Grossbandlaren Svitzer hade nemligen yrkat, att assuradorerne målte åläggas, alt, likmätigt tvenne policer af d. 10:nde Sept. 4844, för skeppet Frithiof och en del af de deri inlastade varor, efter uppejord dispacheråkning, till honom utbetala 2,703 Riksbankdaler 64 sk., nemligen för fartyget 2,115 Rbd. 50 sk., samt för laddningen 590 Rbd. 41 sk. — Hvad fartyget angår, så är att märka, att det derom i den uthändigade assurans-policen beter, att det var segelfärdigt den 2:dre Sept. 1814; men att det i verkligheten icke kom att antråda resan förr, än den 47:de i samma månad, för hvilket dröjsmål från de assurerades sida såsom skäl anfördes: dels att det af Kommersekollegium meddelade sribref, som skulle åtfölja skeppshandlingarne, icke ankom till algångsorten (Hudiksvall) förr, än den 9:de Sept., och dels att-skepparen var sjuk och således ur stånd att afsegla. bet osvannämnda uttrycket gsegelfärdigt är ölverensstämmande med hvad i begäran om assuransen blifvit uppgilvet, hvaremot det i generalorder-brefvet begagnas uttrycket passklart, hvilket ords betydelse Rätten imedlertid icke pröfvade nödigt alt undersöka, alldenstund den fann, att man endast och allenast kunde fasla afseende vid det i policen begagnade uttryck. llärester uppstod alliså det spotrsmal, buruvida fartyget kunde anses hafva varit segelfärdigt den 2:dre Sept. 1844, och della trodde sig Rätten kunna besvara nekande, alldenstund fartyget, eburu lastadt och utklareradt af vederbörande tullkammare, befann sig i saknad af osvanbem. fribref, och endast det fartyg, som är försedt med samtlige sina skeppsbandlingar så, att det, när vind och väderlek så medgilva, är i ständ att afgå, kan kallas vara segelfärdigt.? Då alltså i policen influtit en origtighet om fartyget, så fann Rätten den i afseende derå tecknade assurans böra vara ogiltig. Hvad deremot angick assuransen å laddningen, så voro orden, altt fartyget var segelsärdigt den 2:dre Sept. 4844 icke införda i varupolicen, och det uppstod sålunda yuerligare det sporsmål, huruvida det nyss anförda kunde hafva något inflytande på äfven denna police, för hvilken åsigt den omständigheten talade, att utslutningen at ifrågavarande ord allenast bårrort al glömska, alldenstund den omförmälta policen är utgifven efter samma orderbrel som policen för fartyget, hvars redare tillika var egare af lasten. Liksom Rätten, såsom ofvan blifvit anfördt, antog, att assuranstagaren mäste lida för den från hans sida bärrörande origtiga uppgiften i policen för fartyget, ehuru densamma endast och allenast grundade sig på en förseelse i ultrycket, på samma sätt höll Rätten före, att den här ofvan omförmälta uteslutningen i policen för lasten, hvilken mäste anses såsom en förseelse å assuradorernes sida, borde komma assuranstagaren till godo, sålunda, att denna police bedomdes efter sitt eget innehåll. utan afseende på hvad som salade sor, att detta innebåtl skulle hafva varit öfverensstämmande med innehallet af policen för fartyget, hvilket Råtten så mycket mera fann sig befogad att statuera, som det icke borde hasva något inflytande på saken att ersättningen för begge policerne blifvit fordrad och inkaminerad i ett enda mål och icke, säsom det först hade stått assuranstagaren fritt att göra, i tvenne dylika. Rätten kom, på grund af cega gejoter Hill det resultat, att älägga ————— — — oo .,.F — —