Det är nästan omöjligt alt uppdraga någon skarp eränsskillnad mellan en reformist och en dänhangare al moderantismen. Emlda skilinaden dem emellan skulle man kunna saga vara den, att enrtelormist alltid är en elev at den reakfionära skolan, da deremot en moderantismens äsondngare verkligen kan balva bliivit upplostrad säne revoiutionata, eburu han, liksom salis Iriherre Ludvig Johansson Boye, blilvit oblokareo vch lunnit set for sig vida veqvåmare att spela een al moderat. Det sorvanda i en del resormisters handlingar kommer al deras hallhet, deras inkonsequenos och deras vankeluod. Presist så locballet det sig alven med de Moderate. akommer dag, kommer rado, tänka de, och så gar ten ena dagen elter den andra, u:an att ungot rad hores utaf, och imellertid sitta de med handerna i skotet, overbsamina, tysta askadare, eller yttra på sin böjt, all amycket kunde vara battre, än det äåro; men attan bor hoppas det bastao, eh alt icke allt kan ske på en gangoy; man maste silva vederborande id alt tänka på saken, Uisorska opinionen, hota solke, bereda en hop relormer genom sarskilät nedsatta kommliucer, . s. v. I skyggheten för alt taga ut steget lisger den hemliga orsak, hvarsore Wuigs och Relormers ofta umst du .a under, vaktadt deras vilja för öfrigt varit god och prisvärd. Det är denna sbygghet, denna Ybeslutsamnet bos teformväånnerne och de moderate, hvilken stiftat och änna kommer att stilta mychet ondt bär i verlden. De hafva icke mod eller styrka alt emna den trollkrets, som blilvit dragen omkring dem, och dersore stadna också resultaterne af alla deras planer och stratvanden på ball: va vägen. Deremot borde, såsom vi förut i denna tidaning yttrat, radikalismen, konseqvensens system, Sdta i gunst hos alla partier. Det är nästan osl begripligt, huru man al den kunnat göra en Arigtig buse, och ånnu obegripligare, att man, genom att latsa påkalla densauma, kan få gamsl malt folk, Jiksom små barn, att vara tysta, ja ill tillochmed att sofva. Radikal maste ju, sasom nn vi flerfaldiga gånger hafva sagt och bevisat, hvar i joch en vara, som bar en bestämd, sjellståudig Stråsfvan och som är upprigtig och ärlig både sälemot sig sjelf och andra. En potens utan rot aår icke tänkbar. Hvad man vill, mäste man vilja belt; all ballbet är förkastlig. — Botar val en skicklig läkare symptomerna? Nej, ban angriper det onda i sjellva dess rot och Hsöker att undanrodja orsakerna till detsamma. Det ogrås, som man upprycker med rötterna, kommer icke äter; men det, som man Aendast toppar eller albryter, frodas snart ä nyo Mika friskt som förut. Mt vara radikal är att handla elter grundsats; alt vara blott och bart relormist är att handla efter godtycke; att Avara en moderantismens anbängare, är att vara ell slags dronare i politikens stora bikupa. Det duger icke, att finna sig nöjd endast med hoppet och, for att få srojda sig ät detta, uppolfra Asjellva målet. Den radikale vill icke blott hoppas, utan ban vill se sina lorboppningar förverkligade, och sorr, ån detta sker, förr, ån malet ar uppuatt, stannar han icke i sina bemodanden. För alt i ordets vackraste bemärÄkelse vara radikal, fordras alltid kunskaper och insigter; lor all vara konservativ beholves bara socstand (man kunde nästan säga insunkt) att följa slentrianen; för att vara reto rm ist, eller moderat så, som man nu i alimanhet är, behosver man endast tillegna Sig nagot af rallikalismens raskhet och konservatismens tröghet, samt deraf koka den politiska olla potrida, som man kallat alånqsamt mognande öfverlygelse.o se der skillnaden dessa tidens tre stora hufvudpartier imellan! Vis inerlie är den boja, som mest af alla hindrar menskligheten i sitt framskridande till