Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1846, sida 1

BäBää33 — dikalero, d. v. s. asådana, af hvilkas läror man bvarken kan eller bor vänta sig ett praktiskt rosultat, sasom endast verkande inom dtopiernas område: Deremot har. D. A. såsom a värdefulla tidningars prisat i första rummet Jönköpingsbladet och Östgötba Correspondenten asamt vidare Najaden; (Barometern, NorrhandspostenaFahahutidningen, Nari es va ds Veckoblad nelte., med eti ord; med få undantag, hela landsaortspressen.s — I likhet med D. A.; sillerkånne vi med nöje de begge förstnämnde tidningarne predikatet avårdesullao, och medgifve älven, att vi uti Najaden, Barometern, Norrlandsposten och Fahludidningen funnit ätskilliga artiklar af både avärder och interesse; men hvarföre bemälte tidningar skola si a mh älkas endast och allenast i afsigt att nedsätta vår tidning, kunne vi icke sörklara ut någon annan grund, ån den: att Dagligt Allehanda; oaktadt sin så mycket omordade dåärligheto och aridderligheto, matte, bvad hjertat bettällar, vara lika elakt, som det uti sjellva sin isrågavärande uppsats visat sig, hvad hufvudet angår, vara inskränkt. Eller hvad slags begrepp har D. A. om uttrycket ar a d i a lo, då det ai ordets rita (egentliga?) meningo tillämpat detsamma på aben Konstitusitionelloo, en tidning, som den ena gången ester den andra ådagalade, alt den icke visste hvad den ville, utom i ett enda fall, nemligen det: att vara slorm-ovettig? — Tror Allehanda väl; att ade Radikales, till. hvilka det hänfört oss, iehe veta hvad de vilja? eller tror det, alt deras läror äro så utopiska, att man af dem dhvarken kan eller bör vänta nagot praktiskt resultat 2... Ville man på någon al de politiska partierna, mutatis mulandis, applicera den af Dagligt Allehanda på de radikale tillämpade sats, sa funnes det välingen, på hvilken den bättre kunde passa in, ätt just på den fraktion, till hvilken Allehanda sedan den 8:nde Mars 4844 llilvit räknad; nemligen ade Moderaleso Vi halve slerslaldiga gänger, just derlore, att KIImänheten skulle halva en klar ölverblick al partiernas ställning, deras olika verkningskrets, asigter och känneteckeu, sökt äskådliagora rätta betydelsen al orden revolution, reaktion, resormist, liberal, stationär, radikalism, konservatism, molerantism, o. s. v. Vi bade alltså våra goda skål att tro; det bade allmänheten och Dagligt Ållehanda visste hvar de hade oss. Hvad allmänheten beträftar, forblifve vi ännn i denna tro; men hvad Danligt Allehanda angår, halve vi bitvit sagne ur densamma. Derigenom, att det ställt oss i samma led med Den Konstitutionelle och sorhlaras så väl denna tidning som var vara i ordets egentliga bemärkelse radikale, har det tydligt och klart ädagalagt, att det icke känner rätta begreppet al detta ord, och nian torde da, utan fruktan alt irra sig, älven hunna antaga, alt åtskilliga andra politiska honsttermer och de vid dessa sastade begrepp äro för detsamma lika främmande son Malabariskan ; efter nägot annat dylikt sprak. En liten rehapitulation af hvad vi sorut i ämmet yttrat torde alltså vara på sin plats och kanske äfven medlöra den nytta, att Dagligt Allebanda en annan gang tänker en smula sör sig, innan det sätter sig ned att jemföra, nedsätta, förkättra och sordoma. Se här dersöre en sådan: Motsatsen af framåtskridande är tillbakagång; ty, strävgt taget, gilves icke nagot stillastående. den posi iska verlden har man gifvit dessa bäda hvarandra motsatta krafter be ämningarne revolution och reaktion. Den sortes tufvidsyltemäl är: förnuftsrallens herravälde; den sednares: den historiska rättens. Den enes fösen är: Ljus och Frihet, den andres: Mörker och Trildoni. För öfrigt bar så väl benämningen Revolution, som Reaktion, afseende endast på den praktiska tendensen; den blott och bart theorefiska kan man kalla Skola. Vihafve sålunda i 8 Få 2 JIA Z sw 3 a of — Y