Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1846, sida 1

fader lomerv fått släppa till motto; åberopas Åristoteles, Cicero, Montesquieu, Filangieri, Benjamin Constant, Lamartine, Guizot, Arndt; Poluz och Algernon Sidney. Ennvar af dem bar i någon mellanmening kommit att yttra ett eller annat om nodvåndigheten, ati vid reformer tänka på, hvad man gor; (en sak, som väl ock bör få gälla för reaktionerna?; Det egna med hela artikeln är, att utdragen af dessa citeräde vishels-maximer synas vara tagna utur det utsurrade asvenska Bieto; eburu Herr Wallmark synes balva rest in från Kongsör, för att uthyra sitt gamla publicistiska auseeende till biständ i polemiken, inemot den nya prenumerationstiden. Posttidningen har infört en reklamation af hufvudmannen för jern-och stälarbetare-societeten i Stockholm, i anledning af tidningens den 25:dje och 24:de Sept: gjorda utfall mot bonom, för det han a societeteus vägnar sökt visa, alt en smedgesäll, som fått konungens tillstånd att blifva mästare, icke bordt kunna erhålla detsamma; och i anledning af denna teklamation upplyser någon i följande N:r, att konungens beslut grundat sig på 4720 ars skrå-ordning, 40 art., 47 mom., samt 4696 års bref; som bjuder: att ungdomens förseelser ej böra bindra pågon att utosva ett yrke. — Ärtikelsoljden om elroverkssrågano alslutas, och sorijenar, enligt hvad vi förut yttrat, att särskildt tagas i betraktande: Aftonbladet har nu afslötat meddelandet af handlingarne, rorande boktryckeri-societelens nya ordningsstadga, med hetrar Heggströms och L. J. Hjertas anföranden emot he Ameens anmärkningar. Uuruvida de bunna ölvertyt ga någon, att den uya upplaga af skrä-otdning, som bem. stadga obestridligen innefattar, är i princip bättre, åu den för bandtverk i allmåubet ännu gällande; lemne vi derhan, föga benägne att inblanda oss i denna tvist, heldst som vi hoppas, alt tiden snart skall vindicera de grundsatser, som bäst kunna i framtiden förena kapitalernas, industriens och arbetets gemensamma interessen med folkens upplysning och srihet. Att imellertid alla sädana enskilia försök att illudera de principer för medborgerlig fribet, som grundlagar och allmän lag hylla, mätte göras oskadliga, är vär högsta önskan, och, såsom vi tro; en ren nodvändighet, om ej all sag skall blifva ett bländverk. Det svepskäl, man vill söka i den s. k. Guttenbergska stiftelsen och kassavården, med mera, synes vara af betänklig natur; ty i analogi med dem skulle hvarje skrå, som samlade en kassa, ätoge sig en årsasgilt, gjorde en middag, som en thronfoljare bevistade och sedan sorsaltade en stadgas kunna uppställa en hop inskrånkningar i enskilta friheten , hvilka, om de ock ej förpligtade alla andra idkare al samma yrke, likväl skulle medföra manga svärigbeter och binder sor desse, att efter den allmånna rätten vinna undervisning ocb bergning. Vi tro derföre helt ensaldeligen, att socieletens upplösning i mer än ett alseende vore önskKommerse-kollegii underd. utlåtande, angående konsul-stadgan, är afslutadt. De så kallade Öbeslut, eller rättare pluralitetens genom omröstning inhemtade tankar, angående fängelseväsendet vid fängelse-reformvännernas möte i Frankfurt, meddelas. Några upplysningar om stora barnhuset i Stockholm meddelas efter årsberåttelserna för 1844 och 4843 af läkaren vid nämnde inrättning. i I ett bref till landsorten ser man i Af tonbladet en början till vägontiog, liknande ett program;eller huru bladet anser regeringens system böra vara, samt en granskning af regeringens tendens, sådan den bittills i regeringshandlingarne sig uppenbarat. Dagligt Allehanda fortsätter meddelandet oo MP SA ooo ooo tt 3