Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1846, sida 2

sessan af Mecklenburg-Strelitz, redan gåti i sull-— 00———— —LLwvi— — — O— —2 — ;h : — A— —— —— för tillfället gåsvo Schleswig-Holsteinianismen på båten. Det förljudes, att den för sina resor i Indien bekante preussiske prinsen Waldemar skall förmåla sig med en dotter af skriftställarinnan Bellina von Arnim. Erkebiskopen af Köln har låtit banlysa en prest, som ölvergått till Ny-katholicism. Erhebiskopen i haiera von Gebsattel har asidit 86 är gammal. Från flera håll protesteras emot generalsynodens i Berlin försarande, att ur sitt sköte utesluta prestmannen D:r Rupp från Königsberg. Nurnberger Correspo förmäler, alt danske kronprinsens skiljsmessa från sin gemål, prinbordan. Hon har afsagt sig titeln af kronprinsessa och hvarje appanage. Kronprinsen ä sin sida kommer att nu omedelbart skrida till en ny förmälning, ty man hoppas ännu alltid att på delta vis genom en lycklig händelse kunna undanrödja all successionsstrid. SCHW EITZ. En mängd ultramontaner, såsom det säges, 413, från 46 särskilta kantoner, hafva församlat sig i Schwytz för att fortsätta de förbandlingar, som för ungefär ett år sedan öppnades i Zug, då grunden lades till katholska separat-sörbundet. Regeringen eller det såkallade stora rådet i Genf bar öfvertagit ett slags medlarekall emellan de liberale och ultramontanerne, utan att dock ega något af partiernes förtroende. Uhtramontanerne se i Genf det protestantiska Rom och de liberale en under Guizots ledning stående fransysk landsortsstad. Emellertid har stora rådets, en bemedling åsyftande beslut väckt en väldig opposition i Gens. Den 4 Oktob., dagen efter alt beslutet fattats, samlade sig klockan 8 på morgonen 5 å 600 borgare på tempelplatsen och besloto att åter å samma ställe komma tillsammans på efterm., för att gemensamt uppsåtta en protest emot stora rådets beslut och ulskrilva en folkförsamling, att hållas den 6 i qvarteret S:t Gervais. ITALIEN. Berättelser från Livorno af den 24 Sept. i engelska tidningar vilja veta, att påsven ärnar att. i början af November gilva sitt folk en konstitution, enligt hvilken en efter folkliga grundsatser vald lagstiftande församling hvartannat är skall sammanträda i Rom. Alven säges ett nationalgarde skola organiseras i Rom. I en tysk tidning försäkras pålven hafva föreslagit de italienska regeriugarne stiftandet af en förbundsstat och i synnerhet i Sardinien funnit gehör. Neapel deremot skall blott under vilkor att erhålla suprematien vara beredt till bi-— träde. Det emot påfvens resormationsplaner uppståndna reaktionspartiet drifver skändliga intriger och uppmanar oppet till uppror. Att pålven sjell inser det svära i sin ställning, visar sig bland annat derutaf, att han en gång efter bäftiga debatter med Lambruschiniska partiet drog sig tillbaka ur kardinoals-kollogium ini sina rum, endast beledsagad af Gizzi och yttrade till denne: Gizzi, siamo solo ! å(Giuui, vi stå allenalo Det i kyrkostaten projekterade jernvägsnät skall innehälla 6 linier, bland hvilka en från Rom till gränsen af Neapel. Det synes som om enskilta bolag skola erhålla concession till anläggvingen, hvaremot två andra stora jernvägar från Rom till Aucona och från Ancona till Bologna, skulle utföras genom bolagens och statens gemensamma krafter. GALLIZIEN. Alla nyare berättelser göra en dyster skildring: af den sedan 5 veckor öfver detta olyckligaland utbrutna kris, som ännu ej är af politisk: natur, men vid adelns hållning kunde medföra de värsta följder. Felslagen skörd och potatissjuka bafva redan framkallat dyr tid och läta befara verklig hungersnöd. Misstroendet emellan: bönder och adel sortsar. Den sednare drager 2 rakhans omrade. Den utomordent