ampus redd, ungefär en mil från staden, och nstalter blifvit vidtagne att på ett passande itt pryda fartyget, innan det medi sin dyrbaa laddning infördes till staden, samlade sig, ördags eftermiddag den 19:de dennes, ester bjudning af de Herrar kommitterade, som iån början baft befattning med utförande af eslutet om bildstodens uppresande, ett sällskap f nära 200 personer på ångsartyget Kometen, wilket ångfartyg borde utgå till Pampus, atl lerifrån bogsera upp slupen Catharina. Vid invalkandet till redden, sägs detta fartyg liggante för ankar midt på sjerden, prydt med en myckenhet flaggor, och på det smaklullaste sätt lekoreraat med blommor samt kransar och guiclander af ehlöf, dessa sistnämnde hänganie i sestoner från rårna och omkring fartygets stälver och sidor. Då Kometen kommit nära slupen, uppståmdes solksången, anförd af Musikaliska Soiresällskapets ledamöter och accompagnerad af bläsinstrumenser. Alla hufvud voro obeläckta, under det slupen kringseglades al ångsartygel, som derunder saluterade med sina kanoner. Den båältiga blåsten hade stillnat något, och den molnbetäckta bimmelen, den mörka vattenytan och den starka, långsamma sången gåsvo ät uppträdet karakteren af en nå. stan andaktssull bögtidlighet. vid sångens slut böjdes ropet: lesve Konungen! Slupen låttade ankar och mottog från ångsartyget bogserlinan, hvarefter återfärden till staden begyntes. Tonen inom sällskapet blef nu gladare, och en bällig regnby, som snart derefter började, förmådde ej återhålla uttrycken af den allmänna och enhälliga fröjden, att det stora soretaget kommit sin fullbordan så nära. En vacker skål föreslogs af en bland de kommitterade, br konsul Moselius, för den konstnär, som modellerat statyen, hr professor v. Schwanthaler, tor hr Miller, Inspektor vid det koongl. sjuteriet i Mönocben, der statyn blifvit gjuten, och för Chevalier Beruff i Mäncbeo, som besörjt om de pekuniära och ekonomiska bestyren der på stället. Vidare druckos skålar för egaren al marmorbruket, Herr Konduktör Lewin, uvder hvars tillsyn granilpicdestalen för statyn blifvit förfärdigad och uppsatt, och för den raske sjöman, kapten Ahlström , som, i trots af den oblida väderleken, så skyndsamt och lyckligt fört det dyrbara konstverket öfver hafvet. Slutligen soreslogs af en bland de närvarande, i namn af alla subskribenter till statyn, en skål för de kommitterade, Herrar Moselius, Jobn Swarl och Lagerquist, bvaruti dem betygades allas tacksamhet för de mångfaldiga omsorger, det nit och de insigter, de användt, för att till ett lyckligt och snart slut bringa det vigtiga uppdrag, som blifvit dem lemvadt i afseende på minnesstoden efter Konung Carl XIV Johan. Alla dessa skålar beledsagades af sånger och musik. Under tiden färdades fartygen uppför rivieret; — och från alla landtställen vid stränderna saluterades statyn med kanonskott och slaggning. Pa Syltberget voro stadens kanoner utställde och gäfvo salut. Alla fartyg på strömmen, bland hvilka flere voro norrska, flaggade och mannade reling, och gator och astrånder voro betäckta med oräkneliga åskådare, som med vislande af hattar och dukar och med starka hurrarop bevittnade det allmänna deltagandet. bå fartygen kommitupp emot packhuset, börjades åter solksaugen, under hvars afsjungaude slupen, bogserad af ängsartyget, närmade sig Oscar Fredriks bro och der lät ankaret falla. Just som slupen ankral, skingrades molnen i vester och aftonsolen glanste fram, kastande milda strålar på det smyckade fartyget, från hvars dåck syntes en stor hvitmålad skold med Konung Carl Johans namn, omgilvet al små flaggor med svenska färgerna. benna sköld med sina flaggor hade varit fästad på den vagn, som förde statyn från Mönchen till Östersjökusten, och åtföljde nu statyn till sio bestämmelseort. I Måndags på förmiddagen upplossades den stora packkista, som inneslöt statyn, lyckligen ur . fartyget, bvarelter kistan på rullar fordes 2AA mAi... — 2: