postoch Inrikes-Tidningar meddela Anteckningar öfver Fangelsevasendet, i sammandrag efter flera utländska sorsastore-4 De börja med franska fängelserna, och man kan ej deraf ännu sluta till afbandlingens storre eller mindre fullständighet. Af interesse är en jemförelse mellan mortaliteten och kostnaden i La Roquette, 4 en anstalt för brottsliga barn i Paris, och Prins Carls iuråttning i Stockholm. Då utgilten i den sednare uppgifves för hvarje barn till blott 60 R:dr B:ko ärligen, tro vi likvål att en origtighet begåtts. Den år såhert större. vOm fisket i Bobus län, är en artikel, hemtad utur det Berr Ekströms bref, som al Herr sundevall upplästes i vetenskaps-akademiens sammankomst och äfven ur nämnde akademis haudlingar teproducerats af Aftonbladet och Allehanda. Posttidningen har ou haft underrättelser om Kongl. familjens resor itråa Skåne, hvarom vi redan lemnat berättelse. Aftonbladet innebåller en recension al Ignells sortjenstlulla arbete: ,Grunddiagen al den kristliga Sedeläran, hvaraf första delen redan år 1812 utkom, men hvars andra del först i år lemnat pressen. Detta arbete fortjenar att blifva allmänt kändt och kommer säkert alt med tiden tillvinna sig stor uppmarksamhet, då man kommer au mera inse värdet al de deri framställda ideer. Granskningen af Herr Theorells brochyr sortsätes. — Ett ganska ampelt, men, sasom vi äfven hört, förtjent losord, gilves at I:r L. Westerlunds nya privata läroanstalt i Westerås, med hvilken han åsyftar att bereda enhet och öfverensstämmelse mellan den privata och den publika undervisningen, samt att lemna tilllalle till undervisning i ett och annat från lärdomsoch apolugistskolan uteslutet läroämne, äfvensom studiernas oalbrutua utsträckning utöfver den bestämda skolkursen. En insändare beklagar sig öfver att Konungens besallnin gshafvande i Calmar afstyrkt ali omreglering af qvarntullen i länet, och visar, att den i det länet är obilligt hög emot i andra orter. oKonungen skall regera men icke styra, a är en artikel, nemtad ur den polemik ölver denna sats, som nyligen vexlats mellan några pariser-tidningar. Det är i synnerhet srappant att läsa hvadle Constitutionela yltrar i anledning häral; ty det erinrar så fullkomligt om det så kallade gamla osystemeta här hos oss och alla dess bemödanden att styra såsom partichef, i stältet att opartiskt regera landet, att man deraf uppmanas till den önskan, att icke det nya systemet må falla in samma role. Detta sker lätt, då man vill styra sjelf och ej skaffa landet en duglig ministere, samt sedan lata den styra sakernas gäng. Dagligt Allehanda lemnar utur Velenskapsakademiens handlingar en interessant berättelse om Reichenhachs försök öfver dynamidqernas, (det är ljus, värme, elektrisk och magnetisk polarite:j, inslytelse på sjukligt retliga, eller, som han kallar det, sensitiva personer. Såävål bostTidningen som Atlonbladet hafva äfven sedan meddelat densamma. Den i allmänne mycket läsvärda artikeln , nåsra sluterinringar i Närlngsfiihetsfråganär afsluad. Ållehanda polemiserar helt beskedligt med Fahlu-tilningen, angående sragan om pressens ställning till nya styrelsesystemet; men är deremot vredgadt mot Posttidningen, och drilver den satsen, att den olficiella tidningen, som har rättighet alt uppbära 42 till 418000 r:dr b:ko i säker annons-asgift, att i första hand erhålla de rigtigaste meddelanden från Regeringen, och att taga prenumeration för hvart exemplar, lika litet bor kunna företaga sig att