INSÄNDe.. Litet Malört i HHOmHumgSDägaren. De af ÅAllmånheten, hvilka med något mera uppmärksamhet följa den offentliga diskussionen i vara lidningar, torde ännu ganska väl eriora sig en för någon tid sedan i Stockholmsbladen förekommande tvist, rörande en viss, mellan vära inländska sockerbrukspatroner trässad öfverenskommelse, den der, sasom allt sran det s. k. skyddssystemets sida utgående, påstods hafva för afsigt alt fortfarande balla nationen skattskyldig under nägra få sabrikamter, eller, med andra ord, att rikta några få individer på det stora helas bekostnad. Tvisten börjades, om insåändaren icke missminner sig, i Dagligt Allebanda och slots i Aftonbladet, så vida nemligen en hop prat bredvid en sak kan sägas göra ett slut på densamma, då motparten tröttnar, eller för ögonblicket saknar faktiska bevis till styrko för sina en gång framkastade påståenden. Sockerfabrikanterne läto, i sut i Aftonbladet införda genmåle på Dagl. Allehandas tillvitelser, paskina en hog grad af patriotism och sordristade sig tillochmed pästa, att de i sverige varande honsumenterne al deras sabrikater erbollo desamma till vida billigare pris, än an: dra länders innebyggare kunde sorskassa sig dylika. Låtom oss se till, buru det sig härmed rätteligen sorhaller! A härvarande sockerbruk säljes fint Rassinad till det bestämda priset af 25 skilling per skälpund. Samma socker kan dock, när det i parti exporteras, erhallas fritt om hord till 1514 skilling samma myntsort. Tidigare på året var priset väl 14 a 12 sk. högre; men vi hålle oss till det, som nu chargeras. Exporten, som bedrilves i ganska stor skala, sker för närvarande nästan uteslutande till Norrige. Hemma i landet erhåller således fabrikanten för sin vara 25 skilling, men, om han exporlerar densamma, endast 1514 samt af staten i tullrestitulion 6, eller in summa 2114 sk. per skålpund: soljakteligen betalar svenska allmänheten för det socker af ofvannämnde sort, hvilket af den konsumeras, 334 skilling högre pris, än hvad sabrikan:erne, når de exportera varan, for densamma kunna erhålla. — Man måste medgilva, att det är en egen slags patriotlisur, alt af landets innebyggare på hvarje million 2 rassinad-socker, som af dew förbrukas, taga öfver 78000 r:dr mera, än man vid export erhåller för samma qvantitet och samma vara. Detta hvad apatriotismeno beträffar. IIvad åter angår piståendet, att Sveriges innebyggare erhalla sitt socker för billigare pris, än andra länders, så belinnes äfven det vara grundfalskt. Ett skålpund svenskt rafsinadsocker kostar i Norrige, när det ligger i köpmannens magazin samt tullumsälder O och fraktomkostnader blifvit inlagne —————— i00O0O0OÖOAOO O —