opinioner och satser halva, likasom rockar och vestar, sina perioder, då de äro på modet, och andra, då de af något annat trängas i skuggan och synas glömda. Kommer så någon l I I om Klass-val. I anledning, hvaraf de dyka upp igen och begynna spöka, värre än någonsin. Anledningen, så till det ena som till det andra, kan ofta vara synnerligen lumpen: en småhändelse, ett framkastadt ord, en misstydning af ett dylikt, ett infall, Sålunda bar frågan om klass-val, som temligen länge hvilat, åter begynt agiteras och komma på tapeten, Om i dess förnyade uppstötande ingär någon tanke på Representationskommittkens snart stundande sammanträde efter sin prorogation, eller om en pur händelse gjort det, veta vi ej; kanske är det onågot af hvarje. a Säkert bar i ingen på sednare tider diskuterad politisk fråga blifvit frambafd en sådan wassa af sosismer, af skest sedda historiska sacta, af, rent ut sagdt, historiska vanställningar, af satser och önskningar, pådiktade motständarne, af bopp och luckor i raisonnements, som i denna fråga; och äfvenledes bar hon mera ån kanske någon annan fått sväfva på det obestämdas område, eller blifvit ogiterad utan meddelande af tydliga begrepp om hvad man söker, och huru man söker det. Man har sagt och med lif och blod försvarat, att samfällda val äro fördärfliga, och att klassval ensamme kunna rädda samhället från en mängd olyckor (bvarom mera sedan); men man bar icke lyckats meddela, knappast sokt meddela något klart begrepp om, huru man tänker sig klasserna konstituerade, deras elementer, deras distinktiva kännetecken, deras gränser, deras organisation och inre samband. Att bestämma detta allt synes imellertid vara det första, som fordras; allmänheten kan annars omöjligen bedöma påståenderna eller komma längre, än till ett dunkelt tycke, en omotiverad tro, kvilken åter icke är annat, än vidskepelse och fanatism. Alt väcka en sådan genom skrämmande förespeglingar om opobel-regimentes 0. d., det låter sig nog verkställa, besynnerligen om man har alt göra med ett mindre klystigt, eller ett interesseradt auditorium; men att tydligen visa organisationen af de krafter, med hvilka stormen skall besvärjas, det är kanske litet vanskligare. Det händer då så lätt, att t. ex. åhöraren anar idel gamla bekanta och påminner sig deras fordna bedrifter, hvarigenom ifren för klass-våsendet afsvalas, åtminstone så mycket att man får sinnesro nog alt tänka på saken, innan domen öåterkalleligen fälles. Men låtom oss icke gripa framför oss in uti, hvad undersökningen sedermera kan komma att ådagalägga; den fråga, som först framställer sig, är den: efter hvilka grunder skall nationen fördelas i klasser? Så vidt bistorien bar någon ledning att meddela för lösningen af problemet, tyckas egentligen icke flera än följande fördelnings-grunder vara att försöka: 4:0 börd, 2:o yrken, 3:0 förmögenhet, 4:o personliga egenskaper (genom prof utrönt skicklighet). Huru såsom dessa grunder nästan alltid blifvit i hvarandra inblandade, visar historien nogsamt, men i synnerhet huru inom samma samhälle den ena grunden fått gälla för en klass, den andra för en annan och huru den ena klassen sökt inkräkta så mycket af den andras grund, som mSiliöof