Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1846, sida 2

sednare betungade henne, äro af en så fremmande ratur, att jag hår omtalar dem, sådane de åro mig berättade. M:r Wyse älskade sin maka med passion, En son förljufvade hans äktenskap, och var bestämd att ärfra hans namn och förmögenhet. År det väl möjligt att han under sin brors och svägerskas inflytande) fattade det tvåfalldigt grymma beslutet, att skilja sig ifrån sin hustru. och befria sig från sin son? Jag suspenderar mina reflexioner, och inskrånker mig att omtala gerningarna. Napoleons nice på en gång tvingad att lemna make och son, erhöll en dag den underrättelsen, att den sednare försvunnit. Här börjar en historia, värdig de icke längesedan passerade tider då brottet, höljdt i mörker, framgick utan hinder och utan fruktan. Napoleon Wyse intrådde uti sitt femtonde är. Han var ej af stor och manlig kroppsbyggnad, men hans melankoliska och milda utseende saknade hvarken deltagande eller behag. Man hade tillen början insatt honom uti en uppfostringsanstalt för värnlösa barn, der han, skiljd från sin familj, aldrig hörde nämnas sin mor, som han dyrkade af barnsligt hjerta. Omsider underrättades han om att hans far blifförklarar att han ej hade den ringaste förebråelse att göra sin hustru, för hennes uppförande under deras sammanlefnad. ) Flera berättelser såga , att M:r Wyses svägerska hade flera barn, och att desse skulle hafva ärft sin onkel, om han ej hade haft nåägon arfvinge.