or seende Ft SR NRA EEE DE lågra betraktelser med afseende på menniskans högre bäldmäng.) Vi höre alltså icke anställa forskningen så, som fordna dagar, da en inskränkt kristendom sorrade, att man skulle beaynna med slutet, att nan genast skulle förutsätta och antaga det, som llenast en fri undersökning slutligen kan bevisa. allängern, yttrar, med afseende på kostnogonien, Herder, ahar första Mose bok varit den akrok, på hvilken man upphängt denna veteneskap. Letta är dock icke det rätta sättet; om aOicke forskningen ända tran begynnelsen är fri, aså kan den icke eller i själen väcka nagon tillatro. Oafhängigt af allt annat, tillochmed af ereligiosa meningar, maste vi begynna med det esannaa och skönas betraktande, och det eskall då slutligen visa sig, att många vida askiljda vägar slutligen förena sig och leda till delt mal. o Imellertid kan man dock städse till fördel för den uteslutande religiosa uppfostran säga, att blotta stoffet icke är det nödvändigaste för den högre bildningen; ty oahladt manga kunskaper, älven materielt taget, kunna vara af mycken vist, ja ou-:nbärliga, och vaktadt det är tydligt, alt menniskan aldrig kan veta för mycket (förutsatt, att bon icke betalar sitt vetande med nagot, som är högre än det); så är dock den högre bildningen icke så mycket beroende af detaljer, som mera af en rigtig blick öfver det hela och i synnerhet ofver det väsendtliga af detsamma, det betydelsefulla, det, som icke blott är jordiskt och sasom sädaut bär fröet ull sorgångelse i sitt eget sköte, utan som är af himmelskt ursprung och derföre visar ut öfver det jordiska mot det osörgängliga och eviga. betta finnes just i religionen, och. det är derföre säkert, att vi, då vi noga halle oss till utförandet af dess föreskrifter, i det vi tillka, enfaldige och odmjuke i andan, icke förakte hvad vi icke kunna fatta, strängt taget icke hafva af nöden något mera. Den behosver icke nägon jordisk stig, hvilken bevingad sväfvar öfver detta jordlif och genom en helig inre drift oemotständligt föres mot det högsta målet. Men dylika, med opartisk fromhet och enfald utrustade män höra till de mest sällsynta undantagen; och utan en himmelsk kralt, utan den der inre oförklarliga driften, leder brist på verldsliga kunskaper uppenbarligen sparare från än till malet. Nenniskan inbillar sig då vara höjd öfver den verldsliga ?) Forts. från föreg. N:r.