Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1846, sida 1

stammarne; ÅCchwardi-Mahoma dödades af kabarderne. När det icke blef nägonting utaf med Schamyls sa ofta lolvade besök,. hade de Kabardiska stammarne äfven för länge sedan vant sig vid att anse den Tschetschensiska profetens. prohlamationer för tomt skryt. ben plötsliga anblicken af en stark hår från Tschetschnja har väl alltså öfverraskat dessa herdefolk på slepperne lika mycket som ryska öfvergeneralen;, som var stadd på en inspehtionstesa i Laghestan och bade koncentreradt sina rörliga stridskrafter i Grosnaja, Temyr-chantsura och Signahh för den i sommar projekterade expeditionen. Furst Woronzow synes hafva lagt samma, allt för stora vigt på sina nyligen upprättade linier af fästningar, kreposter, blockhus och stanitzer, som marskalk Valte i Algerien, då Abd-el kader år 1859 lychligt utforde ett dylikt sorväget infall i Metidscha midligenom Fransmännens linie af blockhus cob besåstade läger. Man kan med tämmelig sannolikhet antaga, att Ryssarne komma att alvergifva eller modisiera detta kostsamma befästningssystem, som splitirar deras krafter och vid den oproportionerliga utsträckningen af operationslinien gör det. för dem omöjligt att. med eftertryck uppträda på alla punkter. Detta vore att följa Fransmånnens exempet, hvilka i Afrika ösvergåsvo detta system, sedan de ölvertygat sig om gagnlösheten afl sådana lästningslinier emot en mycket rörligare och snabbare siendo. Af alla ryska generaler i kaukasus hafva blott Sass och Grabbe försökt alt använda ett krigssått, likt Lamorcieres och Bugeauds i Atlastrakterna. Som, alltsedan osverrumplingen af kislar under Chasi-Mollah, alliså sedan 46 är, ingen fientlig anforare sramträngt djupt i stepplandet på vestra stranden af Terek och vågat lemna krepostlinierua bakom sig, var denna ryska ge neralernes sorgloshet och Kabardernes ringa förtroende till Schamyls osta upprepade losten om hjelp ganska naturlig. De olycklige stammarnes på slätilandets ode är sannerligen att beklaga. För svaga alt, såsom bergsboerne, försvara sin oalhängighet emot Rysslands hårar, finna de å andra sidan uti de spridda ryska stridskrafterna icke tillräckligt skydd emot Tscherkessernes och Ischetscnensernes hämnd, som oupphorligt uppmana dem till motstånd emot Ryssarne och säsom affällingar och förrädare behandla invånarne i hvarje aul, som underkastat sig Ryssarne och besoka ryska marknaderne. Vid Tschetschensernas sista infall, af bvilket detaljerna ännu icke äro rigtigt kände, skall elt stort antal sedan längre tider Ryssarne underdaniga orter på stepparne emellan Vladi-kawhas och Pätigorsk hafva kastat sig i armarne på Schamyl, väl mera af fruktan än af sympathi, ty denne anfsörares vilda skaror plundrade och brände alla auler, som hollo med Ryssarne och forhårjade det olyckliga slättlandet på sitt vida tåg, såsom ett moln glupska gråsboppor. Alla de stammar, hvilka general Srwadowski kunde shicka skyndsam hjelp, sorblesvo Ryssarne trogne. Når larmet hade spridt sig på hela linien, Liniekosackarne, Tschernomorerna och de Donska regementerna i största bast kommo sramilande till slätternes skydd och generalerne Freitag och Nestorow opererade med sina bataljoner vid Terek, för att afskära Sebamyl återtaget till stora Tscbetschnja, så insåg den sistnämnde, att ban ieke kunde försvara sig på slätterna emot osverlägsna och disciplinerade stridskraster, och drog sig härjande och brännande tillbaka midt genom stora och lilla kabardah, midt igenom kosackholonierna söder om lekaderenogrod hem till bergen, släpande med sig byte, sangar och kabardiska öfverlopare. Ålla de kabarder, som af fruktan sorenal sig med honom och efter hans återtåg bade att belara Ryssarnes hämnd, sokte att följa honom till Tschetschnja. Så e nådde Schamyl på detta låg samma resultat som vid sitt infall uti Avarien, hvarest ban förstörde de sköna fälten och fruktträdgärdarne i denna provins och tvinAnia savgaana att fålia honam till horoon Mac. —— AA — RRENO ENN RR POSSE AMA WAk — — — —2 ...Zr— — — —!— — — —