Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1846, sida 1

ats insora ett nytt skräcksystem, eller halva stammarne lärt sig att inse, alt blott en stark sammanhållning lofvar dem utsigt på större sramgång. Företeelsen af så ovanligt talrika fientliga massor i ett Ögonblick, då man skildrade Schamyls makt såsom betydligt forsvagad och skakad, förklarar väl den oerhörda bestörtning, som, enligt nyare bref sran Tiflis, herrskade på hela linien och tillochmed spridde sig ända till Tianskaukasiens hufvudstad, som dock ingalunda har att Irukta ett besök af Ischetschenserne. En mindre siendtlig styrka skulle det väl svärligen lyckats att plundra öfver 60 kabardiska byar, förstora öfver 20 kosackstanitzer och allvarsamt bota Mosdok, Jekaderinogorod, tillochmed Stavropol, sätet för ryska operations-armåens generalstab, ja tillochmed sprida oro och forskråckelse ända bort till den, i den allägsnasle vestern belägna Tschernomoriska Kosackarnes hufvudstad. En här af 20,000 tappra, lanatiserade, byteslystna bergsboer år verkligen, tillochmed på öppna fältet, ingen ringa makt; dock synes oss Tschetschenser-lurstens sista företag sasom ett icke så litet vagstycke och tillochmed hans återtåg, verkstålldt med lycka och ringa förlust, vara att forlikna vid en seger. Man haste blott en blick på den haukasiska kartan. Schamyl lemnade vid sitt infall i Kabardab bakom sig en dubbel linie al ryska läger och fästningar samt tvenne floder, som just om varen äro mycket vattenrika och svara att passera. Med oordnade skaror af ganska olika folk, som med sina helt och hållet alvikande språk balva mycket svärt att förstå hvarandra, utav såltartilleri, utan nägon egentlig konvoy af proviant och krigslorrad, hastade sig denne modige anförare in i ett slätt land, bvarest lerrången ingalunda gynnade hbonom i striden mot reguliera trupper, tillryggalade en sträcka af mera än 600 werst och alarmerade genom sin fruktansvärda närvaro alla sedan längre tider Ryssarne underdaniga stammar på slätterna från Sundscha till Laba. llan lemnade dervid i sin rygg en slagsärdig här al mera, än 70,000 man, och hela den milisåriska befolkningen uti kosackholonierna vid Terek och vid Sundscha, med alla de starka ryska vapenplatserna från Wladikawkas till Wnesapnoja, och bade sramsör sig de ryska truppmassorna på högra flygeln samt de talrika och sttidbara invånarne i kosaehblånderna vid Laba och Kuban. Man ofvervåge dessutom, all kabarderna, midt ibland hvilka Schamyl störtade sig plötsligt, lik ett askmoln, hora till Je stammar, som Ryssarne for längesedan underkulvat, och al dessa ofta användas i striderna mot bergsboerne. kabarderne äro, liksom Osseterne och Tscherkesserne, ett i religiost hänseende temligen likgiltigt folk; de bekänna sig väl till Islam, men icke med den glodande trosifver som Lesghierna och Fschetschenserne, med hvilka de annars blott balva drägt, men bvarken ursprung eller sprak, eller karakter eller seder gemensamme. De tala Ådigespråket, men eburu det renaste tscherkessiska blod flyter i deras ädror, sakna de dock helt och hället sina i de vestliga bergen boende stamsorvandters stolta frihetskänsla, ridderliga sine och tilllagsenhet. Uti sitt kala slättland, utan skyddande fästen af klippor och urskogar, förmå de aldrig med framgang motstå ryska kanonerne och bajonetterna. Sedan flera är hade Muridernas ölverhufvud i proklamationer, fulla af profetiskt-svärmiska sraser, förkunnat kabarderne sitt besök, och skickat dem sina partigangare Iladschi-Mollah, SolimanEffendi, llussein-Bey, för alt genom sanatiserande predikningar uppegga dem till gemensam resning emot Ryssarne och dertill losfva dem sitt bistånd. Men hvarken desse hans emissarier, eller den djerlvare partigångaren ÅchwWardi Mahoma, som, nar proklamationer och tal icke ville bjelpa, med våld sökte tvinga kabarderne till resning, snnno den väntade framgången. be på alla sidor af Ryssornes bajonetter och lansar hotade kabarderne vågade icke resa sig för Schamyl; hbans emissa