Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1846, sida 3

latelse. De begåfvo sig da till Florens. der de uppträdde såsom makar; men det stod skrifvet i ödets bok art Ghiraldina aldrig skulle smaka den äktenskapliga sellbeten. En vacker natt under carnevalen reser hennes föregifne make till armeen, och lemnar sin Ariadne midt under en lysande ball Af en okänd mask erfor Ghiraldina först sin olycka. Hon trodde i början att det endast var ett ekömt; hälst hon tycker sig i andra ändan af salen se den kostym hennes älskare buritz men denne var endast en medhjelpare, som åtagit sig att till festens slut underhålla illusionen. Verkligheten fann Ghlraldina resignerad i sin öfvergifna belägenhet; hon semlar med omsorg de juveler, som hon erhållit af Eugenes frikostighet, och drog sig tillbaka till Livorno, der hon öppnar en modehandel, för att förtjena sitt uppehålle, och ej behöfva vidröra den skatt hon anser som en henne anfärtrodd helgedom. Då sedermera sorgens dagar uppgingo för vice-konungen af Italien och da han tot för fot måste försvara den jord, hvars väl blifvit honom anförtrodd, erhöll han från en okänd en betydlig summa att använda till armens underhall. Det var Ghiraldina, som på detta sått återgaf de skänker hon under lyckligare dagar emottagit af sin älskare. Dagen efter en slagtning besökte Eugene ett af sjukhusen. Bland de dödligt sårade såg man en ung chasseur, som stridt med största hjeltemod. Vid den oförmodade åsynen af Prinsen gjorde denne döende, oaktadt sin svaghet, en rörelse, för att bortvända sig; en suck undföll honom härvid, och denna suck fann återljud i Eugenes hjerta; han närmade sig lifligt den unge soldaten, borttog den fina hvita hand hvarmed denne betäckte sitt — —— —— — — — NT ÖÖVEE———————— LA? —————— -—.-A A-——— —ö—ä