Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1846, sida 1

Article Image
omöjligt all inse; men kanske kryper det väl fram en gäng, i ett nyit anslags-anspräk. Aftonbladets artikel om advokatyrket i Sverige är ett litet vackert reaktions-opus. Man vill atersora det till de gamla författningarne, som lade i domarens makt att bindra och chikanera sakförare; man vill omgärda det med examens bevis och eder, och sedan lemna de yrivilegierade och försvurne, an uteslutande söra de rikes talan. Icke ett ord talas om dessa nådigt: utnämndes skyldighet att beljena sattigdomen, att försvara den anklagade, att värna älven de brottsliges rätt; ty älven dessa måste anses ega en sådan, imilldess de blilvit öfverbeviste om sin brottslighet. llela sakförarekallet blefve med ott ord blott ett appendix till domareoch polisitnaklen, för att sta i maktens och tikedomens tjenst. leen gartihel om Stora kKopparbergs bergslag och dess allmänna sammankomster? upplyses, huru det tillgått med den olikhet i lidsbestämmelsen för bergslagets allmänna bolagsstämma detta ar, hvilken egt rum i grufve-rättens kallelse (den 45:de Juli) och styrelsens af bergslagets enskilta verk (dev 41:le samma månad). Dayligt Allehanda recenserar grelve T. Rudenscholds sednare skrill: Tankar om stands-cirhulationeus verkställighet, och berommer den myelehanda den tankan, att man aldeles icke dermed äsyltat någon ny kalmar-union, eller ett gemensamt konungadome; och det synes väl vara temligen klart. Alt detta icke hindrar något hvar, som är i stånd att fatta tidens anda och fram idens samhällsutveckling, till att tro på mojliz-heten och nyttan af ett federativt förbund, maste dock väl en gång fattas och erkännas. Artikeln afslutas med utdrag utur rektor Almqvists soredrag i Köpenhamn. Wioterbladet? bar gjort en sträng, men rättvis, granskning af en resebeskrifning al E. KS Det behöfs, att kritiken nagot allvarsammare vänder sig till bestiaftande af den dumdristighet, hvarmed man ser nu, mera än sorr, en del unga författare uppträda, innan de törvärfvat den bildning och ersarenhet, som erlordras, för att kunna belöna allmänhetens uppmärksamhet. En liten artikel om vattenoch brödstralset, i anledning af ett yttrande om en qvinnsperson, som undergått 63 dygns vattenoch brodstraff på mindre än 217 månad, är förtjent af behjertande. Den innehaller vigtiga sanningar. NERE RTL ET VRETA — ket. I ett ord om Skandinavismen uttrycker Al

13 juli 1846, sida 1

Thumbnail