UTEeES NY HETER. FRANKRIKE. Paris den 49 Juni. Marskalken Neys son, prinsen af Moskwa, har i pårskammaren lörklarat sig emot Julisestens firande, säsow öfverslödigt under ett system, som dagligen aflägsnar sig mera från Julirevolutionens grundsatser, och tillika gifvit presidenten Pasquier en välförtjent tillvättavisning för dennes beteende att ställa Lecom:e i samma katbegori som prinsens far. — Guizot har i deputerade kammaren förklarat sig ha erhållit de ire stora östra m kternas försäkringar, att de i hänseende till krakau endast afsago militäriska åtgårder, som på intet vis berorde denna republiks politiska existens. — Lamartine har åter höjt sin röst till förmån för de kristne i Syrien, dock utav nägon påfoljd; men hans tal väckte ett så allmänt och djupt intryck, att det väl i sinom tid torde bära srukt. — Finansministern; har lofvat alt nästa session förelägga kamrarne ett förslag till postresorm. — Öfver 50 deputerade hade redan lemnat hufvudstaden. oo France vill veta att under loppet af Seplember ett möte kommer att eva rum emellan Preussens, Rysslands och Österrikes monarker. Beyen i Tunis skall i Paris inrätta ett uppsostringsinslitut för unga Tunesare efter det egyptiskas förebild. I Paris gick ett rykte om en preussisk amnesti for posener-insurgenterne. Det talades återigen om Bugeauds nära förestående entledigande från stathallareskapet i Ålgier. Lamorciere, som på permission rest till Paris, påpckas såsom hans esterträdare. ENGLAND. London den 20 Juni. Ytterligare befordringar bafva skett bland de ollicerare, som utmärkt sig vid Setledsch, i Sind och China. Enligt de nyaste notiserne Iran Nya zeeland var kriget emot insödingarne slut. hästet kawiti bar stormats den Januari och ljeki har kastat sig in i skogarne. Guvernören Grey har deruppa förkunnat en allman amnesti. RYSSLAND. Engelska tidningar tro sig ur säker hand känna, att en reduktion al ryska tulltarisen är inom kort att förvänta. TYSKLAND. Baierska pressen har genom ett kongligt dekret blifvit befriad från censur uti allt hvad som rörer inländska angelägenheter. Uti Wien aftäcktes den 46 Juni under stora högtidligheter den derstädes af nuvarande kejsaren ät hans far och företrådare Frans I uppresta minnesvärd. ITALIEN. Konklaven till val af ny påfve skulle sommanträda d. 44 Juni. Pafvens död blef ossicielt notisicerad alla de olika hofvens representanter, utom den spanske, hvilken derofver beklagat sig, enär den allidne pasfven offentligen erkänt drottning Isabella. Österrike skall afslagit Sardmiens forslag om deras tvisters biläggande genom skiljemans dom. SPANIEN. Madrill d. 44 Juni. Uuderrättelserna om lugnets återställande i granmiket Portugal bar gjort ett angenämt intryck på minisseren, dock befarar mangen en ny demokratisk rörelse vid portug. Cortes sammanträde i September. De liberala bladen upphöra det ene efter det andre, emedan de ej kunna bära de dem palagda bördor. Från Barcelona förmäles under d. 42, att några spanska emigranter från franska gransen iubrutit i Catalonien och gjort försök att. resa folket, men blifvit kastade tillbaka ölver gränsen, — En annan notis, daterad cataloniska gränsen d. 12 sormåler, att generalkapten Breton d. 40 Juni i hast brutit upp från Barcelona med 3000 7 G,Q CGCcs