Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1846, sida 1

rekommande, sasom det kallas, apartisk sion ofver Herr Fahlerantzes sordömelser mot Almqvist, allt värde. Hela den insända artibeln luktar al sjelfberöm. Andra hälfter af Herr And. Fryxells arbete: (Om Arislokrat-fördömandet i Svenska hislorleny recenseras sä sordelakligt, som man kan vänta sig al aristokratiens, for det närvarande, så an säga, enda organ: Sveriges officiella blad. Detta gor äfven början med, att åter uppväcka den redan för 30 är sedan, genom borgareståndets egna hogtidliga medgifvande afgjorda visl om eNäringsstinetens iaforande skulle vara forhindtadt af 114 2 Regeringssormenvp. Man bar saledes nu kommit så langt, alt älven detta försök skall göras för att hindra reformen. Aftonbladets artikel om averkan på Sveriges fabriker och Handtverkerier af den från och med år 48235 medgifna utvidgade rättighet att införa vissa srummande fabrikaler och handtwerkerivaror,o bar med en mängd faktiska uppgi ster bevisat, att denna iillatelse, i förening med de nedsatta tullafgifterna, langt ifrån alt verka menligt på de inhemska tillverkningarna af samma artiklar, beredt allmänheten en storre tillgans på desamma, en bättre qvalitet, billigare pris, : samt slutligen en större behallning för inhemska tillverkaren, emedan den olagliga insorseln uppbört. Allt detta är detsamma, som så ofta med exempel blifvit bevisadt, icke blott af enskilte förtattare, utan älven inom Rikets Ständers och af Bevillningsutskottet vid 4823 ärs riksdag, då den friare handelsprincipen antogs, eburu aldrig någonting kunnat förmå vär regering alt utsträcka principen till allt. Om ålven vår tids bemödanden i denna del skola blifva fruktlösa, kommer väl vid nästa riksdag att visa sig. bet tyckes likväl, som om numera ingen tvekan längre borde äga rum. ÅOm det befarade bondregementet i Norrige, o är en artikel, som efter atskilliga ganska begrundansvärda reflektioner innelaller slera utdrag ur den nyligen i Norrige utkomna skristen: dom den norske konstitufiono al P. K. Gaarder, en skrift, som i så manga alseenden bestyrkt de omdömen, llandelsoch Sjotarts-Tidningens läsare funnit gjorda, såvål under tiden före 1842 ars, som sistl. ars storthing, i avledning af de osorsynta anfall, hvilka Stats idningen, Biet, Posttidningen, Morgonen m. il. innehallit emot Norriges representation och fria institutioner. Vi anse oss likväl icke behofva bär inga i en osversigt deraf, hvilken bristande utrymme i alla fall skulle göra hogst ofullständig, då dels Altonhladet tyckes ämna meddela flera utdrag, dels vi hoppas och onsba, att här i landet alla, som vilja gora sig elt rigtigt bezrepp om Norrska ställvingarne, och om hurudan var representation en gång bor blifva, matte forskalsa sig denna högst interessanta och i sann solblig anda sorsfatlade norrska afbandling. Aftonbladet har i en särskild artikel, med rubrik: aNÅgot om inslnda artiklar samt om Smiidessrägan, o dels förklarat, att, genom sorbiseende en insänd artikel d. 14:de Maj rakat inlso:as, i hvilken uti flera delar asigter sorsvarats, som varit stridande mot redaktörens, dels berigtigat och återkallat del hufvudhlander öfver nagra punkter i smides-stadgan, som vid dennas meddelande i bladet för den 46:de Maj blilvit, under dennes sranvaro, af redaktionen infördt. Den egentligen ansorda anledningen till denna sorklaring såges vara, att den nya författningen, på det hela, utgör dett af de största steg framat lill nåringssribet, som hos oss på två arhundraden blitvit tagne.o Man ser häraf, att Gudnus de förra sekular-stegen måtte antingen varit ringa, eller ock att Aftonbladets förhoppningar på uttagandet af ännu ett steg äro större, an dem, som författningens ordalag föranleda. Så länge hvarje ny anläggning inom bergslag mera beror af nåd, än af lag, är och blir den nu utfärdade stadgan bufvudsakligen till fördel for de redan privilegierade; icke lönar det mödan