————————————— —7—— p———222k2245252525212222——4442424257526j656— ————5——— 4 ————— — I ijibviannvvs nn nr. ———— —— ————— —i————————— Den svenska kulturens karakter i afseende på utländska änslytanden.) Man hör i vära dagar mer än någonsin talas om Tysklands i smyg öfverhandtagande inkräktningsbegår och det inflytande, det söker gora gällande på lrämmande stater i kulturhistoriskt och socialt afseende; man finner, namneligen hvad Danmark beträffar, hos en stor del bade upplyst och eljest visst icke så lärttskrämdt folk en inrotad fruktan för, att den hela ursprungliga nationaliteten skall vara på väg alt sorgas och upplösas i lutter tyskeri, och man träffar till och med dem, som nästan på fullt allvar äro osvertygade, att deta ode af en allmån sortyskning, oundvikligen och snart; väntar icke blott Danmark, men hela det skandinaviska norden, trots allt hvad som uppreser sig mot en dylik framtila skickelse. Vi tillsta obetingadt, att der for Danmark existera sadana behlagliga lorhallanden, som med ratla i besagda häneenden, om icke just gilva anledning till nagon panisk och tröstlös försäran, dock pahalla vaksambet och en energisk tillbakavisning ju sorr desto heldre; och man skulle utan tvilvel kunna önska, att man i banmark tidigare, ån som nu skett, oppnat ögonen for den inkråktningsmakt, som i en obevakad tidpunkt redan med ena benet tagit steget olver kidern. Lika obetingadt bekänna: vi likväl, att vi anse det icke allenast utindre värdigt, men också mindre motiveradt; att i striden mot germanismens inträng i den gamla dånska staten gilva, vid de första svårigheter man moter, allt sorloradt, bortkasta vapnen och med turkisk satalism asfvahta sin förnedring: Vi veta, att den tyska kulturen länge härstädes har förarbetat jordmånen for det asyftade ändamålet; alt den under en lang period i fullkomlig ostordhet fatt bär och der utkasta sioa frön till den väntade skord, som en gang skulle växa nationalitetens sorqväsda ax öfver hufvudet; men ännu är dock spelet visst icke vunnet; ännu har icke ogräset slagit så djupa rötter; alt icke akern kan rensas. Med beslutsamhet och en fast vilja kan man visserligen ännu göra godt; hvad som hittills sorsummats, och huru brydsamma sakerna än må ställa sig; ett folks nationalitet är likväl icke sa lätt alt i verkligheten utrota, som det later sig sägas eller på papperet nedskrilvas. Grekerne hafva dock till i dag bevarat sina fåders språk och seder, föga förändrade under seklernas lopp, oaktadt de; om nagon nation, visserligen genomgått härda öden och prosvat på hvad det vill säga attlefva under utländskt tyranni. Fiolands innevånare; lihaledes af alder hallna under ett främmande herradome, halva dock aldrig upphört att fara goda finnar, och man ser dem tvertom nu först ef: ter så manga sekler begynna med en wmärkvärdig ifver och kärlek upparbeta sitt lilla sprak till en egen sjellständig litteratur. bet shandinaviska norden är icke underkulvadt och beholver icke skapa sig en litteratur, emedan den längesedan eger en sädan särdig, hvilken kan ställa sig i rang med de flesta och bästa europeisca, ja, utan förnärmelse, med sjellvaste det geneime-hofrathliga Tysklands: Se der tvenne ting, som dock betyda något! För dem, som imedlertid söka något annat alt trygga sig vid än oxverbevisniogeus styck a och viljans mogt, saknas det ej heller tröstegrunder af flera Slag; så fort man kastar ogat nagot omkring sig. Vi vilja här icke upprepa nagot af det myckna; som förut på bundra olika ställen blifvit sagdt our den unga skandinavismens betydelse för uppkomsten förr eller sedaare af en stor nordisk kultur, stående på egen botten och hemtande sin hufvudsakliga nåring af egna källor, utan att derför ensidigt isolera sig från den allmänna verldsbildningens rörelser och förakta det goda, som kan erbjudas oss utilrån, men också utan att längre be