som slutligen genomträngde honom med blixtens snabbhet och styrka — att ban aldrig allägsnats ur en och samma nejd och alla dagar bvilat i samma hus. — Och så var det också verhligen. I månader hade han natt efter natt körts fram och tillbaka på samma gata, för all hvarje morgon hvila i samma cell. Man får göra läsaren uppmärksam uppå, alt detta icke skulle vara något straff, utan blott en vänskaplig varning från en inflytelserik person, som nille bevara honom för en verklig fara!!! STOR FRUKTSAMHET. En ung Irländska i London födde nyligen trenne vålskapade harn till verlden. Detta var hennes tre sje harnsäng; sörsta gängen födde hon tvillingar, andra gången trillingar och nu åter trillingar, tillsammans 8 barn på en tid af 4 år; de äro alla, äfvensom modren, friska och raska. DE LÄRDES PLATS. Fransmännen voro under sina osta så mödosamma och djersva täg gepom Esyptens oknar alltid beledsagade af en del lärde och medlemmar af institutet, hvilka sor vetenskapens skull åtföljt expeditionen, Denon, Monge, Chapsal o. s. v. Den nödiga packningen, munoch krigssörrädet buros af en betydlig mängd åsnor. På en gång såg den tappre general Friant sig på alla hall omsvärmad af mameluckiska ryttarskaror. Plotsligt skallar ölverallt kommando-ordet: cgif alt! dwisionen formere fyrkant! — Asnorna och de lärde i midtenlo SJIELFEMORD AF HOPPLÖS KÄRLEK. I Paris har nyligen tilldragit sig en händelse, som skulle blilva elt ypperligt novellämne. Ett äkta par, som gilt sig af fkärlek, har straxt efter brölloppet icke längre kunnat komma osverens, och sasånga äro alla släglingarnes bemödanden all bilägga hvarjebanda barnsliga tvister dem emellan. ben unga frun fordrar skiljsmessa, den upge mannen, som älskar henne med passion, vägrar. Slägtingarne äro samt och synnerligen på hans si la, men den egensinniga drifver igenom sin vilja på laglig väg. sista rättegångsdagen, då domen upplästes, bemärkte man tecken till en djup sorg hos den srånskiljda maken. Ivå timmar sednare fann man honom skjuten i hans boning. En äkta roug skulle gifvit ett kalas samma dag han blef qvitt sin fru; men att derfore skjuta sig blir ändå alltid något poctiskt, huru dumt det än må vara. SAPHIR sall en gång i en postvagn midt emot en vacker dam, som var något fri i sitt sätt att vara och icke så litet påslugen. Ilon srågade honom: flvad han då egentligen var och huru har skulle tituleras? hvarpå den berömde humoristen svarade: Jag år iugen ting vidare, än en menniska, kalla mig så, jag skall äfven kalla er så! EN GIBIGBUK, som fick besök af tvenae herrar, hvilka insamlade medel till välgörande ändamäl, sade: Jag behlagar, jag kan blott bisträcka med en bagatell. — vi tacka för hvad vi få, svarade den ene, uil oss hvad ni kan umbära.? — Det skall kowma an på er, mina herrar? svarade den sirige, hvad jag bäst kan umbära, är er närvaro, — RS ——— — — — Ankomne passd erare med A ugfarti yget Polhem d. 4 Maj 1846. Crafvn Cadbliana G HHU IYFSIIÄDras aAa n It 11 RR