STTCKEUGCDILDS. IIUÖNDAR UTI DE KAURASISKA FÄSTNINGARNE. De nattliga anfall, genom hvilka bergsboerna ständigt oroa ryska fästningarne i Kaukasus, hafva föranledt kommendanterna och garnisonsolficerarne å desamma at upptänka allehanda medel att trygga sig emot osormodade öfverraskningar. Sa läggas 1. ex. i gralvarne genomspikade bräder med spikuddarne uppåt; eller omgisvas sästningarne med en slerdubbel rad af varggropar och dylikt. Dessa medel kunna dock ic: e gagna till någon ting annat, än att några ögonblick uppehålla den plötsligt framryckande fienden; de duza platt intet att fullkomligt afvärja en öfverrumpling. På de sednare åren bar man, så vidt möjligt varit, uppbyggt fästningarne blott på jemna slätter, hvarest man nedhöogg skogarne och sålunda förskaffade sig öppen utsigt rundt omkring fästningarne. Men de äldre sästningarne och isynnerhet de, vid hvilka ruinerna af gamla genuesiska befästningar blifvit begagnade, hafva ofta ett hemskt läge. Detta gäller isynnerhet om den bredvid svarta hafvet belägna fästningen Gagre. Dess sortisikationslinier bilda en liksidig triangel. Den längs hafssstranden löpande vallen är gammal och uppförd af sten; de begge andre äro jordvallar och löpa tillsammans i en vinkel, hvars spets är rigtad emot en träng dalfördjupning; omedelbart bakom vallarne höja sig bergen, hvilka äro så stela, att man från deras toppar med lätthet kan kasta ned stenar i sästvingen. Mången soldat bar redan på det viset såtft sitt banesär. bet enda pass, som för från Abebasien langs husten till de fientliga bergstolken, går genom nyssnämnde dalfördjupning. Fästningen Gagre ligger derför kaukasierne mycket i vågen. Sällan går också en vecka förbi, utan att de flera gånger angripa densamma, och det mestadelen nattetid. Dock sedan garnisonen skaffat sig hundar, hafva anfallen, om äfven icke omöjliga, likväl blifvit ytterst farliga lör angriparne. Dessa djur hafva sina kojor tält under fästningsvallarne. När de shola stå shiltvakt, föras de af en soldat på sina poster, ell par hundra steg framför fästningen, hvarest de äfven samvetsgrant blifva sillande, med no