Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1846, sida 1

Något om TI-YCIlAfSIT-äet 7); Tryckfrihetens införande uti en aflägsen folont, och hos ett Asiatiskt folk, som icke kände annat än despotismens jernspira; som är sördeladt i caster och af olika religionslära med sina bebetrtskäre ; var ett ålventyrligt och vidt utseende företag; det har visserligen äfven medfort betydande olägenheter ; men det år med tryckfrihet som med så mycket annat: man måste, for att bedöma dess verkningar, uppgöra en conto-courant, der olägenheter och sordelar balanceras mot hvarandra; då först ser man på hvilkendera sidan saldo uppstår. I trycke hibetens balance upptager man icke vanligen nog dess negativa sordelar, som äro större, än dess posilivå; betänker ej det onda, den hindrar, utan blott det mindre goda, den l(elter nagras åsigt) mäktar ästadkomma. bet är i denna glömska, sow trycksrihetens motståndare i synnerhet irra. När trycksriheten upphör , eller. för mycket antastas, falla regering och folk i samma 010liga sinuesstämning, som en armwe och dess besalhalvare, bvilka sakna förposter; de tro sig hvarje ögonblick osvaerrumssade, blilva skugsrådda och utmalta sig sjelfve, att; der ofta inven fiende sianes, stå under gevar. Der yttraude-rälten saknas, som lättar den betrycktes hjerta eller den sorsordelade, eller den sem tror sig vara sorsfördelad, börjas ; bvad vårre är — stämplingen ; konspirationen. Der tidvingen upphor alt vara fri, borjar pasquillet, som går från hand till hand; och genom sjeliva denna hemlighetsfullhet erhäller en betydenhiet, som tidningen icke uppnar; verkar således farligare än denna. Tiycbfrihetens nega) Ur grefve M. Björnstjernas för några år sedan utkomna arbete:Del brittiska riket i Ostindien Må man jemföra detta utdrag med 1814—45 års riddarhås-protokoller, i hvad både den ddle grefren och hans likatänkande ständsbröder då haft att sörkunnu om yttrande-rätten, så väl den muntliga. som den skriftliga!