Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1846, sida 1

—— ——— — presterskapets intolerans, som verkar på solket och som mest af allt framkallar de beklagliga sondringarne. Aftonbladet lemnar utdrag utur vår korrespondens-artikel från Stockholm, angående justitie-ministerns tal till representations-komitteen. I en ainsåände artikel försökes, såsom det synes utan synnerlig sramgang, en vederlåggning af de i Aftonbladet förut införda sabrika artiklarne om sjöförsvaret. En insändare föreslår att anlägga vattenkuranstalt i Södertelje. — En annan eriurar om det oriztiga sätt, på hvilket man gär tillväga vid elgjagter och vid skogshyggen. Ånau en annan upplyser, att en houtubernii-bygguas i Östersund icke skall vara så olämplig, som konsi storium i Hernösand trott; och att man gerna ma dertill taga af skol-medlen. En artikel utur alournal des Dcbatse, om handelsstiheten och dess principers framsteg i Frankrike, är af stort interesse. Dagligt Allehanda har blifvit illa vid sig öfver landsortspressens oppositionella sysionomi. Det synes hafva. haft för afsigt att få ensamt leka litet opposition, i nagra mindre vigtiga frågor, eller mera enshilla angelägenheter, samt tussa till bönhas-jagt på nagra luskare i det halst om balft reaktiouärt doktrivära slyrelse-systemet ; men då det sag, att dess gullgossar, dess Robert Peel manque m. d. borjade att finna sig besvärade af de ahogljuddare sordringarne på regeringens framträdande med oppet visira, o. s. v.; då uppstod åter eu slags Allehanda-förskräckelse; da ropas på asanslös bit:erhete, på elo-lighete och på datomma fraser. betta är visserligen icke underligt; ty sorehraelserna lågo närmast för handen i Allehandas egen politiska karakter. Mera asanslöshet, loslighet och tomma sfrasera, ån det under den nya regimen visat, bar intet svenskt lidningsblad, som gjort anspråk på nägot politisktanseende, latit komma sig till last, och det, hvaraf hjertat fullt är, derom talar helst lungan. Dessutom synes det vara mest passande, att Allehanda, så länge dess redaktor befinner sig i den omtaliga ställning, i hvilken han nu står till flera al de ordinäreoch tjenstforrättande högre embelsmån, hvilka i närvarande tid spela epohlskt passa om bögsta inflytelsen i vara justitieoch inre politiska ärenden, iche besatade siv mycket med dithötande saher, utan blott intoge en refererande position.