men alla dylika hallgessyret, liksom alla aflönade ktommitteer, sisom man nu bo rjar att iaråtia, för att bef ria ministeren från alt tinza sjelf, bes:ride vi i det puetsta. Kuona ej ministrarne selfre, och genom sina embetsmån samt andra pairiouska måns enskilta bitråle, utarbeta sina furslar, sa duza de ej till ministrar. De 20 stta2 sina platser till duciisare mån. Hvad sora tran hezeringen bör och kan skiljs uh Upp lagas iu folkmyndigheter, det bor be2 dessa olvetlemnas; mea all verklig re-etin-s-handling blott bero af de ansvarige ministrarne Sadant år ett vilkor, u an urvilaet nationen ej har någon garanti för sina angelågenseters rilta vard, och Fonunzen ingen sikerbet, att lans ministere, under ollentlig ansvarigbet, hyllar sanning och rättvisa. slelHAnmda besirider grefve Horos (landshosdincegs UhPpgIH, at det aforåndrat, stympat elier s tirdto 2teens insinda uppsatser, liksom Aftonb ; a siger, att I frisa om den, uta! Altoutielet umtalade, besynnerliga skrifvelsen af grefsea till en kronofogde i länet, anzaeode anstånd mel kontriboutionernas betalning, anser det gt ften hat. rätt emot Aftonbladet, emedan Afstonb ae.s uppgift stödjer siz på ett misstag. Afonbadel äter, å sin sk la, sbaer bevisa, alt intet wisstag är beginget, atan att grelveu verkligen afgifvit en sådan skrifvelse till åtminstone kRronosogde. Ur Faddu läns tidning inrycker Allehanda ett zanska upplysande bevis på, baru pcivatbanksintresset vet alt kringskansa sig, och buru en ycraks epiuiokratis borjar att bilda sig genom det felaktiga i våra privatbanks-lag zar. Sahen är ett bevis på sanningen al de sastaenden, vi tatom redan ofta foraristat oss gora. En insindare bar sått plats för en temligen enialli, arntel, i hvilken förordas att utsinda ett storre svenskt krigsskepp till China, för att enpderiata fr Liljewalchs underhandlingar for svensaa bandelns interessen. Ål politik och for alt ej nedsäita det himmelska rikets värdigbet, lade insändaren heldre bordt taga till anledninz: att hemta the ock inssliad ingafära, m. m. for 4hongi. Majas flottas benof.2 Det bade kunnat iata nagot. Ulehanda anmärker den besynnerligheten, att Positisfninzen i sia solje onz infört utdrag utur Napoleons politiska testamente till sin 80n,o och sådana, som på ett ganska märkvirdigt gitt vederlägga och tillintetgora de politiska satser, af inilka Posttidaingen eljest varit en ilrig försvarare. Svenska Minerva slipper ej Posuidningen för dess i-ade ofekantskap med foredragninzssåitet af tageriagsärendena, och säger: datt den nog för ambitionskull sktutit af att veta mera, in den i Sjellva verket vetat. Hun anfaller an enda derfore, alt Allebanda vagat vira, ait 02 1t och det stallt sig i representalionsfräen på en punkt. der deras posi ion till regerin-en han blifva helt och bhöllet beroende af det stit. ivarpa denna stora nationalangelägenbet kommer att af tesetingen behandlas. Minerva pöstar, att detta inuebår blott atomma Loirnerta vill i den nya förändringen af den 1Sie Febr. 41846, aoshen, Je uppgisffer till dom5: uhrne, rörande timade dodsfall, finna ett teck. t:erin-ens misstroende till pres:erskades iet beti stadgas nemligen, att ker). Å s Al till vederborlig domstol inszifva be ÄA nerknin på de doda. Nu tolaas af :u ningen sa, alt andra ån prester skola veslyraa 11ti len, och unppgor hårolver en kel historia. Det är vis-erlizen sannt, att ordatagen i 1795 26 foriat ing synas vara lämplisare. och i allmänhet har man tupcket alt aumt e:unt enlesias-lK-. arteuuentets nya författ421 och citkulfrer. inen nog synes det hlarl. ait här ej wenats annat, in all forteckDincafroc s2ola vara aj presterskupet bes vrkie till deras enti. e med kyrkoböckerna. En Iinsindsre har atshilliga beränklisbeter vid konst. buanooresen af den 4T:de Junli 43843, 2— 13 res! sar fat forn 2 — —h l4Ui —— ——— — — ——n35 —k;?; iiiniiii iA2AiAi2i22 EE EE —— — — — — —