A iA —n 242 Firmin Årtela har Närviez utnämnt general alboa till Seneralkapten i Madrid. Det var alboa. som i sista borgerliza kriget, da han kulle försvara Mancha emot Palillos, begick siana 2rymheter i denna provins, att de bleivo nzilna laför krigsrätt, och vardt han belunnen uter till dem alla. Han har en gang latit skjuet 3 års barn, en annan gang en qvinna i tonde minaden af sikt halvande tillstand; en ucheur miste ofvervara ebtekuionen, för att ter densamma försöka alt rädda barnet. lians prre beljent, en frigifsen neger, som till cen hed bekänner sig ba ällt menviskekölt, har dock ffentlizen förklarat sig icke lingre vara I stiad t åse sin berres gzrymheler. Denne bodel står u i spetsen för adfbioisirationen i hulvudstaen! General Concha år assatt och generai Uristondo, l. d. Carlistik general-en-chef utämnd till generakäaaptea i Baskissa provinerna. Ä OSTINDIEN. Generalzuvernärens ottictella berättelse om geeral Smiths segzer vid Åliwal år daterad den Febr. Engelsmånnens förlast uppgick till 4351 öde, 413 sirale och 23 saknade. iragon om bringat dessa depescher jemte posten till Malta, led, ungefår 70 sjomil från ön, skada II maschinen. Ett franskt ångfartyg bade sett ess nödsisnaler utan alt på annat sätt komma en till hjelp, ån alt zamla salen på Malta, varöfver engelska tidningarue yttra mycket missÖje. Times meddelar notiser från brittiska hågJvarteret vid Setledsch af den 3 Febr. Dagen ör brilliska härens öfverging af Setledscnh var fedan beståmd. Sikherna hollo sig ännu i sia Ullaing vit Herrikihs bro, hvarest de, såsom bekant är, innehalva ett starkt besåstad broafvud på brittiska sidan, framför hvilket genealguvernårens och osverbesälhalvarens bilt refan sedan längre tid voro uppslaena i afvaklan så det tunga artilleriets ankomst. Sannolikt skall det komma till en hufvud trabbning emellan Setedseh och Lahore, sedan passagen öfver floden lifvit forcerad. I Sind stodo general Naipiers trupper, 16,000 pan, i be-repp att bryta upp på sin marsc emot Pendsehab och troddes ien 46 Februari kola vara framme vid havalpare, för att der å ofver Setlelsch och sedan pa högra stranden f floden rycka an emot Iahore. tiloldingen i Multan sizes au visa stor ifrer att med Engelsmänaen alsluta en anfallstraktat emot Sikberne. 0 största svarighet, med hvilken Engelsmånnen skola bafva all kämpa, är den varma års iden, som börjar i Mars och gör hvarje opeation fariiz. Vofllizt år emellertid, att genealguvetnorens trupper dessförinnan inträffat i Lahore och Naplers skola, enli-t hvad förljudes, äålja en passande lä-erplats i nirheten al tloden, for att der tillbringa den varma årstiden. Times meddelar älven uar elt enskildt bref en derittelse om en brillisk officer, vid namn Biddulph, som i sista striden emot Sikherne al des blivit ull;nzatazen och farst skulle hångas, men sedan blifvit sastkedjad vid mynningen al n kanon, for alt skjutas, då ett anfall af Enelsminnen kallade Sikherne till vapen och langen andaom medelst tillhjelp af en soldat ibland Sikherne, hvilken ceneralauvernoren betalte en ösepenninz al 4000 Rupib, som kapten Biddulph lofvat honom. Aven Delhi gazette, en indisk tidning, beäftar, au mval tid som ort för olversansen Setlelsch redan voro bestämda, och att man ör utforande af denna operation endast vintade på ankomsten af det tunza artilleriet och zeneral Smulis föreninz met hufvullstyrkan. Samma idninbesraOltar äfven, all Siberne stride med utmärat tapperhet vi Åliual. De al general avi abila orzanserade trupparne skola under god trdnin: verkställt sitt atert. sit Hera Iranska och ilalienska officerare befinna sia bland Sikherne -es för sgilvet. Iidi-are berättelser uppgifva en fd. scansk korporal, vid namn U aI 7 —nb la Sör ma A4 2 ss h ee — — RV — ——— -— 2—; — —T—— — —— — — —