Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1846, sida 1

911122?7 SS ET VV VA 9 bestämdt sätt, samt att elter hvarje rörelse en förklaring af befälet lemnas underlydande, hvarföre rörelserna skett så, som de sett dem utföras. Post-tidningen försvarar i sina tidningsösversigter sina åsigter om aallena-styrandeto, och bestrider Minervas beskyllning, att icke veta rigtig reda på, huru ärendena forut af vederbörande myndigheter, statsrådet och allminna beredningen, bandlagts. Skälen äro likväl ej nya; de äro desamma, som i den konservativa kretsgängen städse varit och blifvit upptagna. Landtbruks-akademiens berättelse om institutet vid Degeberg meddelas. Aftonbladet har en insänd artikel, hvari föreslås en förändrad bevakning vid och mellan Stockholms tullar; men ändamålet synes vara vunnet, i fall, sasom det förut berättats, bevakningen der, liksom här och på andra orter, nu är aflygandeo, i stället för stationär. Det finnes ju ej mera tullstationer, enligt hvad det heter, utan kringsarande och vandrande tuli-rekognoscorer, patruller, o. s. v. lalla fall synas de välmenta bemödandena att ordna tullbevakningen tjena till intet, så länge man ej genom läga och klokt beräknade tullasgifter gör lurendrejarens nåringsgren till den minst lonande i samhället. Sa länge man nekar arbetskarlen för sitt arbete snart sagdt lifsuppehället; men lemnar smugglaren en förtjenst af mänga riksdaler om dagen, för det smuggelgods, han kan bära på sig; så länge blilver ock en hel armee af tullbevakare otillräcklig att motsvara ändamålet med dess bestämmelse. Ur ett bref från Berlin skildras aupproret i Galizien på ett rysligt sätt, hvilken skildring allsicke ölverensstämmer med de beskrifningar, som preussiska och österrikiska officiella tidningar lemna derom. Aftoubladet meddelar beskafsenheten af den tillätelse, som Regeringen gifvit en dansk handlande i Kiel, M. T. Schnuedt, att med ångsartyg idka regelbunden fart mellan Kiel, Ystad och Stockholm. Det är nu på modet att ablicka tillbakan. Man ser ej framför sig, utan bakom sig. Aftonbladet har äfven lemnat en oblick tillbakas af aEsbjöorno, men han iefver blott i nojets och konstens verld; ban ger politiken på båten, och således kunna vi ej gora bättre, än rada dem, hvilka så vilja, att in originali läsa hans reslexioner. Dagligt Allehandas Winterblads-aklelning bar, i anledning af Post-tidningens försok att bestrida vårt svenska konstitutionella statsskicks jemförlighet med andra konstitutionella länders, under rubrik (Ångliserao och eFranciseras (hvilka benämningar den ofticielle begagnar, för alt gisva jemlorelsen utseende af blot härmninesbegär), ganska utforligt vederlagt Post-tidningens af oss redan förut bestrilda satser i detta afsende och visat, hvad vi ock antydt, att Svenska grundlagen, tillochmed genom bestämda stadganden, mera uttryckligen sorutsätter en ministeriel rätt att motsta monarkens allena beslutande rätt, än de engelska lagarna det göra. I alla fall är saken så enkel, att en fosterländsk, redlig, sjelsståndig och upplyst konselj icke en gång behofver lagens stöd, för att veta sia pligt att asgå, då dess råd ej respekteras; derom är således all vidare tvist onödig. Orsaken hvarföre vär grundlag egentligen bestämt, huru tillgå skall, då en föredragande vågrar kontrasignation på ett grundlagsvidrigt beslut, var den, att den med detta stadgande ville be:rygua embetsmannen hans löneinkomst, till dess folkets egna ombud fått tillfälle prösva hans handling: icke för att uttrycka, att rädgifvaren blott i det fallet ägde vägra sin medverkan till beslutet. Det ligger nemligen klart för en hvar, alt ingen beslutsam och redlig man kan tvingas alt genom sin unJarola saft Jaltagna I Ott haclet cr är etrildan a