Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1846, sida 1

i j RA — —— — — —— —.X —y—u —d— Samma afton är maskeradbal på operan. Lord Malmesbury för prinsessan Carolina. Säsom äkta Engelsman hallar han moraliska föreläsningar för henne och förmanar henne att gä flitigt i kyrkan. när bon konnaer till Loundon. — Carprinsen i kyrkan? — frägade priusessan. — Ni skall få honom till att göra det. — Men om han icke vill? — Så gar ni utan houom, och slutligen gör han er säll: kap. . — Det är ett temmeligen allvarsamt samtal för en maskerado, anmärkte prinsessan. Men gesandten bibehöll det största allvar. Han sysselsätter sig ständigt med att söka bibringa detta lättsinniga hof något alvar; och synes vilja göra det en sa hög föreställniug som möjligt om den ära; england bevisar det. Han behandlar prinsessan alldeles som ett barn; beständigt besvärjer han henne att tänka i un an hor talar. Ex gång säger hon till honom, att bon gerna skulle önska att blifva älskad af folket; han svarar henne; Hatt det blott skall lyckas henne genom utt sällan visa sig; att tanken pa utt göra sig älskad af folket för öfrigl är en illusion; att denna känsla blott kan näras i en mycket trang krets; att ett helt folk blott kan vörda och högakta en stor furstinnas och att det i verkligheten är denna känsla, som man origtigt kallar folkets kärlek; att man icke vinner den genom förtrolig nedlatenhet, utan genom ett noggrannt iakttagande af formerne och genom att aldrig nedstiga ander sin rang.) En annan dag spörjer prinses an honom vid supöen, hrvem som skall blifva den bästa prinsessat af Wales, hon eller beanes svägerska? Lord Mulmesbury svarar heune. att hon hur hvad hennes svägerska icke har: skönhet och behag, och de andra egenskaperne: urskiljning och takt, kan bor sörvärfva sig