Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1846, sida 1

ga sig, för en stund, samt sedan låta ofvergjula sig med kalli vatten. Man finner båras, alt de gode Engelsmånnen i många sekler varit bra dumma, som hängde sina skälmar, ty de hafya, i stället for att lida, haft ett ganska stort nöje deraf. Den är bemtal ur en engelsk tidning, e Medical-Times. — eWinterbladeta bar en arlikel om aPohlena, hvilken innehåller åtskilligt ganska tånkvärdt. Utan tvifsel kan det landets olyckor hufvudsakligast tillskrifvas dess aristokrati. Likväl synes forfattaren allt för ringa uppskattat den inslytelse, som katholicismen, äfven i det afseendet, ulosvat. Svenska Minerva begagnar sig af aspånningen mellan England och Ämerikaas, formodligen för alt slippa aspånna balte för det byrakratiska partiets i denna tid, sasom det synes, vacklande opinioner. Det bar nemligen visat sis, att de ta parti någon tid bortat liksom gifvit nagot med sig i sin reaktionåra tendens ; det synes bereda sig en brygga till reträtt, genom banågenhet för en, såsom det nog kommer att kallas, ereformerande konservatism. Som Minerva derigenom kommer helt och hållet ur sin sler, och iche kan orientera sig, men ej heller vagar bekämpa sina gamla politiska trossorvanter, så sitter gumman nu belt försigtigt lyssnande på hbvad böaf blifva skall, och poliicerar blott om likziltiga ämnen. Hon har, som alla matronor, sitt bögsta nöje af att soka utforska de hemliga machinationerna och kombinalionerna till hvad som hon bör och ser. I Wimerblallets artikel om excellens-iteln, ser hon It. l. en samverkan med Dagligt Allehanda, för att förbereda opinionen på grefve Posses justitieministerskap, 0. s. v. hlinerva uppzilver, att de Kongl. beslut, som redan under nya regimen emanerat angående uniformyäsendet, uppga till — 423. Jalet skulie, som man ser, bli udda. Posttidningen ssorebras, att vid vederläggninzen af Allehandas artikel om achesskapet i konseljen, icke sjelf hafva ådagalagt benmmastaddket i detaljernas, och Minerva bevisar det. Hon hade gerna kunnat drifva satsen äfven till principerna. Dagen har ur en tysk månadsskrilt infört ett ganska oblidt owdöme om några Svenska historiske skriftställare, Chemnitz, Puffendorff och Geijer, utan all anmärka annat, än datt i arlibeln framlpyser mycken owmildhet emot Gustaf Adolf. eOw Feodalismen i Sveriges år en uppsats, ämnad att bevisa, det denna aldrig aslagn rot XC— —