eo e lÖ SÅ ett Samtal Å, Nå! grelve de Suzors da d i e ux å Ia Sudllegs, delta så mycket omordade och omtvistade ånilleloster, har ändtligen blisvit tillgångligt i hokhandeln, hör jag. Har du läst delta opus? B. Ja; jag köpte och läste det samma dag, som det stod annonseradt illandelstidningen. N. Ilvad tycker du om det? Ar det så anåtiK, så (jollrandec, så älskvärdt, som vissa iduiagar behagat utmåla detsamma? B. än ja; pladder och joller hafva Fransmännen alltid nog af, och i synnerbet excellerar grefve de Suzor i den fria gascognarekonsten att prata om likt och olikt, huru det faller sig, blott tiden går, andiloriet är talrikt och penningar inströmma i bröstlickan. ö A. Af annonsen i Ilandelstidningen har jag sett, alt Ur Suzors aadieu a Ja Sutdew är sorsedt amed noter och anmärkningar samt ett soretal af sorsattaren. — hor att döma af hans för någon tid sedan publicerade skrifvelse till Handelstidningen, maste vål de der nolerne och anmärkning arne vara bra mustiga, kan jag tro. B. Ja, derom han du vara lulll ösvertygad. Hvad som fattas sjelfva texten i vitterhet det ersätta noterne, anmärkningarne och soretalet i bitterhert; men lika litet som du i den förra skall kunna upptäcka en enda gnista af sann, högre pobsi, lika litet skall du i de sednare lunila upptåcka en enda gnista af det attiska salt, på hvilhet fransmännen annars salldenstund icke det, liksom koksaltet, hos dem ar ett regale,) sägas halva ett så rikt sförräd. A. Nal hvad såger han da? Kan du erinra dig någon eller mara af hans anmärkningar? B. ah-ja: en eller annan kommer jag nog i håg. Så t. ex. omtalar den ädle grelven tedan på sorsta sidan af sin inledning avissa presasens bastarder, hvilkas namn ban icke ens vill enämna — krogblad (gazettes de cabarets) hvilakas inflytande icke stråcker sig längre, än till ahohspigor och lakejer, och om hvilkas inneohäållebetlerligt folk aldrig taga någon känneadom.4 Å. UUvad är det för tidningar, hvilka försattaren hedrar med sådana der vackra tillmälen ? Jag hänner i sanning inga, pa hvilka de med skäl kunna tillämpas. Be Nej; det tror jag nog. Också har grefve de Suzor varit så försigtig, att icke uisätta något visst namn; men af det efterföljande visar det sig dock, att ban med dessa d(krogblade, hvilkas 4losford det vore en vanheder all erhallaa, menar Winterbladet, bagen, Morgonen och Götheborgs Handels och Sjöfartstidning. N. IUIvaba! Hör jag rätt? Winterbladet, bagen, Morgonen och Handelstidningen: skulle vara akrogblada? b. Ja, ålminstone de båda förstnämnda; det har fr gresven sökt både styrka och bevisa. A. Styrka och bevisa! Nå då är han sannerligen starkare i sin argumentering, än jag förmodat bonom vara. Kan du erinra dig nagot al de der högurefliga bevisen? B. Ja men, kan jag si. Som du vet äro anekdoterna sresve Surors starkaste sida, sjelsva hufvu ungrelliensen i den litterära olla potrida, som ban på sina seancer uppdukar for den vetgiriga publiken. Nå väll ingen bör således undra, att Or grelven äfven fotat nyssbemälte sina bevis på en — anekdot. A. Pa en anekdot! Förklara dig något närmare! B. Jo, ser du: i en not berättar grefven, all han, dagen före sin afresa från Stockholm, hade spisat middag hos en af stadens förnämste och mest ansedde funktionärer, i sällskap med ett stort antal civile och militäre embetsoch tjenstemän. När han nu lemnade sällskapet och gick igenom det rum, hvarest gäster— 1 a ? Å — a 1 ob OM vv JE nn — mDADA D — —— 5——