ölvervarades af konungen i Preussen, prinsarne Karl och Albrecbt af Preussen och den förstnämndes son, kultusministern Eichorn, och en talrik skara andlige. Med Hibernia? ha notiser ankommit från New-York af den 4 Febr. I afseende på Oregon-srågan hade ännu ingen asgorande omröstning soresallit uti kongressen, men allmänna opinionen i Forenta Staterna blef allt mera stämd for tvistens biläggande i godo. Dessa fredliga tänkesätt hade vunnit ännu mera styrka genom det nya sörslag, engelska regeringen, enligt hovärdiga källor, gjort den amerikanska ; nemligen all uppsägandetl af traktaten om en gemensam ockupation af det omtvistade Oregon-gebitet icke skulle betraktas sisom en på hrig syftande åtszärd, utan att engelska regeringen vore benägen att under vissa modifikationer upptaga underbandlingar, fotade på ett tidigare al herr Gallatin i Förenta Staternas namn gjordt anbud. betia förslag vore dock Englands ultimatum. Presidenten och hans kabinett skola emellertid gunstigt upptagit detsamma. Statssekreteraren Buchanan skall, enligt ett allmånt trodt rykte, resignera, emedan han icke vill gå in på de fredligare äsigter, presidenten börjar hysa i Oregonsräågan; herr Calhoun, som tillhör det sörsonligt slåmda partiet, nämnes som hans efterträdare. Uti Montreal i Canada hade den 46 Januari hållits en sammankomst af 2000 menniskor, å hvilken fattats beslut af den syftning, att nordöstra delen af nordamerikanska unionen, uti det icke osannolika fallet af unionens snara upplosande, skall förmås att sluta sig till Canada. Paredes hade, enligt notiser från Tampico fa! den 5 Jan., inryckt i Mexiko och höll på med att bilda sin ministere. Uti Förenta Staterna hoppades man alt Amerikanska gesandten slidell skall rona ett bättre emotiagande afden nya mexikanska regeringen, än al llerrara; imellertid förstärktes amerikanska eshaqern i mexikanska viken. Spanska regeringen lät samla en betydlig slotta i Havanna i asigi, som det påstas, att med elterkommande af Dominikanernas begåran bistå dem i deras kamp emot llavtierna.