demiske lärarens hälska utfall emot en liberal tidnivg, som uttalat den för royalister quand möme soörargeliga meningen, att den konstitulionelt monarkiska statsformen är en ölvergångssorm. Minerva hade dock i vår tanka gjort professorn en större tjenst, om hon ej sramdragit hans satser, ty de visa en mer än oursägtlig okunnighet om den nyare tidens företeelser och orsakerna till desamma. Såsom cen Lindbomiad i ny och förbättrad upplagas tager Minerva fasta på de forklaringar af artilleriets och lifbeväringsregementets ollicers-korpser, hvilka aflemnats till Aftonbladet i följd af en artikel. dom tecken till någon uissbelåtenhet inom militärståndet. Gumman vill att hela armåen skall sättas i rörelse, för alt underkänna anmärkningarne, fastän i artikeln tydligen nämnas endast de tvenne nyss anförda korpserna. Dagen meddelar ett och annat nytt om Throuföljarevalet 1810e, som den utdragit utur Jacob Aalls norrska historiska arbete. Man finner nu Dagen göra en början att uppträda i den Fryxell-Geijerska striden. Det är svärt alt ännu säga, i hvilken anda det sker; men att dömma af det för artikeln valda matto ur Franzen, blilver bevisningen troligen sökt. Man har nemligen valt den af denne, i Svenska Akademiens Handlingar framställda sats, att listorien är en tillllykt för Sanning och Rätt, då dessa förvisas utur fria somhällen; och för hvilken den fromme mannen icke haft annat skål, än att i historiens tempel stär bilden af en Alexander vid sidan af Diogenes, och slafven Eniktetus nämnes på en gång med den kejserlige filosofen Marcus Aurelius. Behöfs intet annat för sanning och rätt, än den äran, så är det visserligen tröstande.