Eevy af Siockholms-Tidningarne. Postoch Inrikes-Tidmngar fortfara med sina utdrag utur Noreska Omdomen etce. (den norrske Constisutionelles och hälla ihärdigt uti med representa ionssragan. De följa alltjemnt den regel, som den konservaliva pressen eljest sorbåttral, da man på motsatia sidan ropade delenda est Carthago, nemligen att så stämligt inskurpa en sak, att allmänheten slutligen icke vet, aurn den kommit till tron derpå. Den langa insända Tlarftmoanstlorfsidelen, eler om bem ädandet att binda honungens beslut, i sraga om ett nytt förslig till nationalrepresenlation, är nu lyckligen andad. ben kunde visseliz n pihalla ett molslycke: om bemodandei att binda konung och solk, i fråga om den samla standsrepresentaftionens befästande, eller hyad vilja Hartmansdorflianerne?? Men det lonar icke modan, ty hela Sverige vet det nu mera. Felikelns slut visar, att lr von llartmansdorll befarar republiker, sisom en soljd af en förbättrad national representation: och det är sörmo llinen genom deta visa förutseende, som harn an vill göra sis åter förtjent af, alt genom ä . inbillade vylors förespeglande råd. Ia tbronen, liksow hiet for ett ar sedan påstod, alt han derigeom gjort Carl Johan den största sjenst nagon svensk man zjort sin konung. Den godlro-enhet, med ijken lorsattaren söker inbilla borgare och bönder, att de skola siana sig bättre al att bero af vår allels och vara preslers, i standsform fattande beslut, än af fritt valda fölvombuds, visar emellertid en sådan stockblindhet, eller ock eitsidant forokt lör deras sunda omdöme, och iir a:t kunna föra dem bakom ljuset, att detta utmärker en högst egen karahier hos författaren. Aftonbladet omtalar en reform i passväsendet för miandningar, hvilden osver-slathällaren soreSlagil, och som i smått är en prolbit på de relormer, som man från vissa hall utan truktan tror siz kunna föresla. Det proponeras newligen, all polis-embetsmännen icke skola utfgilva nya pass, di de, som de resande äga, äro i rigtig form och gällande, utan blott påteckna passen; men au de ändock skola få uppbära betalning såsom sor de nya passen. bet är således ej för de resande, ej för ordninen i landet, ej för något annat, än för embetsminnens lättnad och nagra phassblanhetters besparing, som reformen föreslas. Vtonbladet refererar ett polismål, sedan dragel infor kämnärsrätt, som angår en ung gosse,