Slag i saken, Inom hela den skandinaviska Norden gisves näppeli-en en enda individ, med något ansprak p bildning och historiskt vetande, för hvilken namnen Geijer och Fryxell äro obekante. Geijers aSvenska Folkets llistoriae, och Fryxells eråttelser ur svenska klistorien äro verk, som icke gerna saknas i nägon betydligare boksamling, beh mången af den nuvarande generationen har sedan sin barndom vant sig vil alt anse deras författare saIsom stjernor af första storleken på vår litterasiurs himmel. t de skulle komma at intaga len fiendilig ställummg emot hvarandra, anade väl näppeligen nigon; ännu mindre, att den ena skulle så plöftslizt soriora en stor del af Isin härliga alans. leke desto mindre har allt detta au ioträtfat. Anders Fryxell uppträdde med sin bekanta brochyr Om Aristokratfördömandet i Svenska Historien jete. och kastade densamma sisom en strilshandske åt sin gamle lirare, Erik Gustaf Geijer. De konservative jublade, höga och ihalliga bisallsrop sorlale genom deras läger. ku nytt lif, om också blott galvaniskt, satie de glesnade ridderliga lelerna i rörelse och kom dem latt i utbrottet af den mest barnsliga exalta ion frojala sig ofver en se-er, som dock wlotstlist skulle förvandlas i ett nederlag. Ceijer dröjde iche all upptaga det for hans fötter slunzade sejle-lecknel; men innan ban hunnit ifora sig krizstustningzen och fatta det väldiga slagsvärd, som så tunzt skulle falla på hans angiipares hufvud, bade redan flere andra personer, dels i tidningar och dels i flygskrifter, vagat en Idust med professor Fryxell och faktiskt adagalagt, att han i sin brochyr begått flere egrofva ocht väsendtlisa misstag. Allt det der var dock lendast att betrakta sasom små förpastträffninigar ; hufvuddeabbningen aters od alltid, och det var den, som shulle atgöra på hvilken sida segren skulle stadna, pi den anfallnes eller anfallanles. Denna drabbning bar nu blifvit lefvereral, och prolessor Fryxell kommer utan tvilvel at I behölva ling tid sor låkandet af de djupa sär, shan i den erhallit. Nelerlaget för honom är fullkomligt, som det nagonsin kan blifva. Han hade sort striden in på ett område, der han Ögonskenolisen sar obekant med terrängen; der en fruktansvärd, med alla dess minsta sorhallanden bekant strilsmakt lugnt afbidade hans ströftaz, och der han soljaktetigen, när det afgrande ögonblicket intrålsale, måste så under. Nekas han dock icke, att ban halt att göra med