Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1846, sida 1

var af Gotheborgs-duk, blef för losgirigt och vi ej hade annan att sätta i stället, än en gammal afCarlsbamnsduk. Oaktadt all möjlig minskning i storseglets area, blåste äfven det sönder, och oss aterstod intet annat, än att tillsätta ett gammalt reserv-storsegel af Carlshamnsduk, som dock lyckligen emotstod stormens våldsamhet och förskonade oss från olyckan att komma i lägervall. Jag har estersorskat orsaken till denna sorvänande skörhet hos Götheborgsduken och medtagit några bitar af den sönderblasta, dem jag undersökt och funnit, att inuti en del tradar funnits qvarliggande partiklar af chlorkalk, hvilka, vid åukens vanliga skoljning vid fabriken, icke kommit att uttvåttas, eller rätt väl kunnat det,?j utan att, såsom jag gjort, upplösa trädarne, hvarefter cblorkalken, med vanliga reagentier, lätt upptäckes. Denna chiorkalk, hvilken, såsom bekant, vid alla dylika fabriker, der tillverkningen drilves med machineri, användes för alt bleka eller uppmjuka hampan eller garnet,3) åstadkommer visserlizen denna beredning ganska väl och gör derigenom en sålunda beredd segelduk tätare?) än den vanliga och, då skadan af chlorkalkens användande, först vid tillkomsten af en större mängd vatten blir synlig, hafva dylika segel, under varm eller torr väderlek, den förmånen framfor de vanlige, att på lika area upptaga mera luft, följaktligen att befordra snabbsegling, bvarå man nu för tiden, rätivisligen, sätter så 2, Häri ligger ett misstag, så till vida, att det är garnet, och ej den färdiggjorda dulcen, som undergår chlorkalkblekningen med dermed örenade manipulationer. 3) Chlorkalk användes endast såsom ett tidsvinnande och mindre kostsamt blekningsmedel, men äger ej egenskapen af att uppmjuka rudimaterien, utan snarare motsalsen, äfven om svafvelsura bad. omellelbarligen eller medelbarligen, derefter skulle begagnas, hvilka i förra fallet påskynda trådens försämrande, men i sednare neutralisera chlorens menliga inverkan, förutsatt, att en sorgfållig sköljning emellan operationerne äger rum. Hvar och en, som är aldrig så litet bevandrad i chemien, och i synnerhet hvad beträffar chlorkalken och dess användande vid manufacturerne, kan lätt föreställa sig orsaken till de antydde skudlige verkningarne. :;) Enlgt hvad ins. i föregående punkt yttrat, äger bruket af chlorkalk till blekning ej något direct sammanhang med dukens täthet, utan beror denna helt och hållet på väfningen och dervid använde methoder, vare sig på machineller handväfstolar.