hvarigenom naturen velat läka nämnde inhuggning i nyckelbenet, soretedde yttre sårets kanter rundlomkring i cellulosan depositioner af benI substans, så att särkanterna bildade uppåtstäendde, något härda och skarpa väggar. Tätt under hbuden, nedom samma nyckelben, mellan muScalus deltoideus och pectoralis minor, besanns en med tunnt var fylld abscess, af något mer än 2 tums diameter, som för öfrigt icke stod i någon förening med ofvandämnda sär. Sisom soljd af den adbesiva inflammationen vid bildandet af denna abscess, befunnos cellulosan, och den underliggande sascia, i abscessens omkrels betydligt sortjockade. frör att noggrannare kunna undersöka bottnen af nämnde Sär, bot ttogs clavicula varsamt, oc: visade det sig, efter en sorgsallig dissection at dessa partier, att anychelbens-pulsidern (arteria Ssubelaria) på dess öfre vägg blilvit med ett shärande instrument snedt öppnad strax ofvanom I det ställe, der samma pulsader böjer sig ned ölver första relbenet. Denna öppning i arteren var uppfylld af ett större fibrin-coagutum, som sträckte sig vidare nedat arteria axillaris. Della blod-coagulum befanns hafva uppfyllt en aneurismatisk utvidgning af samma artr, ungefär al ten större valnöts storlek och form. Vidare besanns iare knippet al armens nerf-fläta plexus brachialis) ha va varit lransverseli genomskuret, och återigen genom cellvåf sammanläht, samt på detta ställe sastvext vid benbinnan, som behläder första refbenet, emot hvilket ben knifven stannat och bildat ett omkring 2 linier djupt årr i samma resben. Man kan således antaga, att valdsverkaren riglat kvilven snedt utifrån Hinåt bröstbenet; men att knilven, i det den tuggit emot nyckelbenet, halkat undan och sedan inträngt vidare i en nära motsatt rigtning, hvarigenom den kommit att såra äfven plexus brachialis, såsom liggande långre utåt, än der yttre säret befanns. llalsens större blodådror (vence) voro oskadade. Efter fortsatt disseciion nedat ösverarmen, befanns dess pulsåder (arteria brachialis) betydligt sammandragen, och dess väggar mera liknande dem af en ven, än af en arter; vid olverarmens nedra tredjedel var denna arlär nåästan sammanvext. Vena brachialis var till hela sin längd fylld med lefrad blod. Den skadaide aråkren visade hvarken på halsen, eller nedåt armen, tecken till någon förutgången inflammation. oo Inre besigtningen: Iljern-caviteden: Ijocka sbjernhinnan (dura maler; befanns mycket blodsprängd, dess sinus blodtomma. Tunica arachnoidea fläcktals ogenomskinlig. Pia mater blodsprängd, äfvensom sjelsva hjernsubstansen. lljernans kamrar innehollo omkring 2:ne matskedar serum. Plerus choroidei bleka. Bröstcavileten: Lungorna friska. I hjerlsäcken (pericardium) nägot större portion serum, än vanligtvis efter döda plägar observeras. Hjertat minst 173:del större, än det, relativt till den allidnes kroppsstorlek, bordt vara; i synnerhet voro vänstra hjertkammarens väggar mer än vanligt tjocka. Högra hjertkammaren fylld med lefrad, svart blod. Underlifvets alla innanmäten befunnos nalurliga och sriska, och det enda dervid anmärkningsvärda var, att de syntes mycket blodtommare, ån viscera i bröstoch bjern-caviteterne. Götheborg den 41:tle Februari 4846. ) J. A. Liborius, . af den regenerations-process, eller callus-bildning, i I M. D:r Ch. M. Vid denna förrättning närvarande vittnen: 7. C. Greiffe. C. 6. Schönbeck. C. WW. Hultgren. H. J. Carlson. Attest: I stöd af hvad förestående besigtnings-protocoll innehåller, och med åberopande af de på analomiska oarundaer fatada Ttår fan sn go .