—— s—— — ——— f—O0O00OO—GGGp?,: :— — — — —— — — — — som om en skogghuggares yxa eller en orkans vindstöt bildat den. Ä Den kongliga elephanten intog städse bedersrummet, och gick i spetsen för taget. Deo hade just böjdt grenarne af eu pipol ät sidan, då den plötsligt viker tillbaka och sätter sig ursinnigt till motvärn: tigerhonan hade hoppat upp på dess hutvud; den ena af hennes klor bade träogtin i ögat, med den andra sargade hon suabeln. Elephanten lydde endast sitt raseris ingifvelser. störtade sig på sin fiende, lade sig på knå framför den och genomborrade den med sina länga betar. Men genom de nna koloss piötsliga rörelse, sluugades Sombre och den unga drottningen langt bort in i buskarne. Lyckligtvis gjorde den täta välven af böjliga vexter, at fallet icke blef farligt. Sombre tog den nästan medvetslösa drottumgen i sina armar, men snurt atervände hennes krafter, och han måste nästan med vald föra henne langt bort från denna gigantiska strid och från tigerus dödskamp. Nagot så iillldragande, nagot så tjusande besitter faran, sadana äro de väldiga sinnesrörelser, den stora indiska jagten framkallar. I detta ögonblick, då de förenade sett en förfärlig död under ögonen, säger man, att bekännelser och passionerade eder för första gangen vexlades emellan deu lycklige äfven syraren och hans höga älskarinna ; det var då general sombre vann en thron på hvilken han satt i tio är. under hvilka han regerade med lycka och välförtjent beröm. dednare skulle han utöfva ett sadaut välde öfver sin herrskarinnas själ. att hon aniog kristendomen och europeiska seder. Hon låt omvända sig till kristendomen, ågtade Joseph Sombre efter denna religions ritus och anteg hans namn. som bon behöll till sin död. Redan före detta möte, som skule bestämma hans fiamtid, hade Sombre spelat en lysande röl i Indiens krig. Fransmannen Law, Busseys elev och en tid hans adjutant, kommenderade 1760 en liten korps,