Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1846, sida 3

ENSÄNDT, För Herrar löhare och jeke läkare. rör all i någon mån förekomma de beklagligtvis ofta nog inträffande arsenihsorgiftningar genom arsenikens förvexling med eller inblandning i andra amnen, löreslår Herr Grimaud, en kemist i Poitiers, soljande: Man bör uppblanda den arsenik, som är bestämd till försäljning, med en viss portion svafvelsyradt jern, eller saltsprad soda, till ungefär en procent af ettdera ämnet år sor ändamålet tillräckligt. ben på detta sått behandlade arseniken igenkännes lätt, i det den at de flesta ätbara ämnen, i hvil ka den kan blifva inblandad, meddelar en even färg och smak. Så t. ex. blir köttsoppa bronsgion; mjolk far deraf en förg som nära nog likgar opal, d. v. s. sedd i olika rigtningar skiftar den i flere särger; rödt vin blilver violett; bröd morkblatt, o. s. v. Grimaud har anställt sörsok med mera än 20 särskilda ätbara ämnen, hvilka alla antagit olika förgskiftningar. Vuflos bar observerat, att det bekanta motgiftet emol arsenihförgiftningen: jernoxidhydralet jern, syre och vatten) visserligen är mycket användbart, då man har med oblandad arseniksyra eller arseniksyrlighet att göra; men är af föga nytta då syran är förenad med en bas, 1. ex. med enkel eller tvåfaldigt arseniksyradt hali, hvilket sednare, alldenstund det brukas mychet i hallunstryckerier, är lätt att ätkomma. Då nu läkaren icke alltid kan veta om arsenik-syran eller arseniksyrligheten är för