Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1846, sida 2

upp; lill sin panna, och sade, följande den österlåndska formeln ochi ultryckande sig på ren hindostanska: pFrid vare med dig, ädja drottning! Måtte din skugga städse förstoras, och måtte jag linna en plats under densammalå Etter ett ögonblicks betänkande svarade den unga drotlningen med värdighet: Frid vare med dig, tappre riddare! Framståll dig i mitt läger: tältet skall vara i ordning till ditt emottagande; du skall der sinna bröd och salt. Vår gästfrihet är bekant öfver hela verlden.4G Till denna inbjudning gaf alventyraren det vanliga osterländska svaret: ÅErs majestäfs ord äro befallningar för hennes slaf. Jag vill framställa mig på tröskeln af bennes tält; jag vill emottaga bröd och sal. Deruppa drog hän sig tillbaka, för att låta tåget passera, besteg sin häst och slöt sig till hopen, utan at synas bekymra sig om den nysikennet han väckte, brottningens af omkring 400 oregelmässigt fördelade tält bestående läger erbjöd på något afstånd en rätt vacker anblick. Vid sidan af drottningens låll, hvars omhänge var af det skönaste kaselmnir, sall i dammet en Joghis — en indisk tiggar. 0 munk — en ny Diogenes, som, utan någol annat all skyla sin nakenhet med, än sitt länga askbeströdda här, rigtade, alltefter. som nycken ingaf honom, än våldignelser, än törbannelser till hotsolket. som begaf sig till statsrådet, och mellanal sparade han icke engång drottningen sjels. Omkrivg adelns med röda och hvita draperier utsmyckade tält hvimlade det at höjnnäns svarta och smulsiga krambodar, och midtior en ryttaretrupps regelmäsdiga laltrader bivuakerade träsiga Zziguenare midtibland sina fakråk och lastujur. (Fortsättes). ————